Medan modebranschen hade ett ganska trögt 2016 var tillväxten inom sporthandeln desto större. Den starka hälsotrenden och ett sportinfluerat mode gav en positiv inverkan på försäljningen.

Svenskarna lägger allt mer pengar på sportartiklar. Under 2016 växte sporthandeln kraftigt, inte minst på nätet där den ökade med 28 procent. Den totala försäljningen blev 2,3 miljarder och branschen spås i PostNords e-barometer få fortsatt tillväxt under 2017.

Den starka hälsotrenden påverkar sporthandeln positivt, liksom ett större fokus på trendiga träningskläder och sportskor. Det sportiga modet har inneburit att en del av modeinköpen flyttats över till sporthandlarna.

Sport- och fritidshandeln hade enligt Detaljhandelsindex en starkare tillväxt under 2016 än vad modehandeln hade räknat i både procent och kronor, trots en betydligt mindre marknadsandel.

Inköpen är jämt fördelade mellan könen, män och kvinnor handlar idrottsskor och idrottskläder ungefär lika ofta. Men sett till den totala konsumtionen handlas majoriteten av sport- och fritidsartiklar av en ung man. Det beror på att de är större konsumenter av sportutrustning än vad kvinnor är.

Trots detta är det inte säkert att det är männen som gynnar de svenska e-handlarna mest. För medan kvinnorna helst köper svenskt letar männen oftare efter lägsta pris i utländska butiker.

E-handeln står i dag för 9 procent av den totala sport och fritidshandeln. Med flera nya aktörer på marknaden finns möjlighet att växa ytterligare.

I januari gav det milda vintervädret sporthandeln en dålig start på året men det finns goda chanser att försäljningen tar fart igen under våren.

Visste du att…

… Nike är världen mest handlade sportskomärke. Enligt Sporting Goods Intelligences kommer mer än var tredje sportsko som säljs från Nike.
… det märke som ökade mest 2016 var Under Armour med en tillväxt på 57 procent.

Den amerikanske entreprenören och riskkapitalisten Marc Andreessen, kanske mest känd som mannen bakom den första allmänt spridda webbläsaren Mosaic och senare Netscape, skrev 2011 en artikel i Wall Street Journal med rubriken “Why software is eating the world”. Huvudbudskapet: allt fler verksamheter och branscher drivs av mjukvara och levereras som digitala tjänster, och Andreessens poäng var att företag i alla branscher måste anta att det kommer en digital revolution och proaktivt utforska möjligheterna. Annars riskerar de att slås ut. Så om det var någonstans Andreessen skulle investera sina egna pengar så var det i bolag som satsar på att förändra rådande affärsmodeller med mjukvara.

Spola framåt tiden sex år till 2017. Kanske har du också hört eller sett Tom Goodwins ord flimra förbi i sociala medier några gånger:

“Världens största taxibolag, Uber, äger inga bilar. Världens mest populära medieföretag, Facebook, skapar inget innehåll. Världens mest värdefulla butik, Alibaba, har inget eget lager. Världens största hotellföretag, AirBnB, äger inga fastigheter. Något intressant håller på att hända.”

Andreessens påstående har visat sig bli verklighet i den ena branschen efter den andra. Han må ha misslyckats med några av några sina egna investeringar, såsom i kupongföretaget Groupon som gick upp som en sol och ned som en pannkaka, men han har lyckats desto bättre med Facebook, Pinterest och Twitter.

Gemensamt för företag som Uber, AirBnB och Amazon är att de tillhandahåller plattformar som kopplar ihop köpare och säljare direkt med varandra, och de gör det med internet som plattform. Som företag är de inte begränsade till det de själva kan producera eller hålla i lager, utan de låter istället alla som har något att sälja nå sina potentiella köpare. Marc Andreessens uttryck kan idag därför parafraseras med “plattformarna äter världen”.

Plattformarna blir allt fler inom e-handeln

Eftersom e-handeln utgör en så stor del av den globala handeln redan, snart uppåt 10%, och växer snabb är det naturligt att vi börjar se allt fler plattformar inom e-handeln.

• I Sverige och Norden ser vi hur flera e-handlare försöker bli plattformar för e-handel liknande Alibaba och Amazon, till exempel CDON med sitt CDON Marketplace.
• Sociala medier såsom Facebook, Pinterest och Instagram är exempel på plattformar för marknadsföring som även förflyttar sig mer mot e-handel med köpknappar och snart stöd för hela köpflöden.
• På köp- och säljmarknaden för begagnade produkter har plattformarna funnits sedan länge, men med ökad miljömedvetenhet och den minskade konsumtion detta kan leda till så kommer de vanliga e-handelsplattformarna ta en allt större del av eftermarknaden. Blocket får med andra ord se upp!
• Plattformarna kommer även på andra områden kring ehandel, som betaltjänster. Klarna kan ses som en plattform för betaltjänster online och så även Apple Pay, Samsung Pay och Android Pay.

Vad innebär detta för en e-handlare?

Som e-handlare kan välja att se denna utveckling som ett hot eller en möjlighet. Om vi tittar på möjligheter så innebär de att den som startar en ehandel idag har stora möjligheter att snabbt komma igång och nå ut till en marknad genom att koppla in sig på befintliga marknadsplatser och tjänster.

För att bli framgångsrik inom ehandel handlar det, som i alla verksamheter, om fokusera på rätt saker. För 10 år sedan handlade det om att bygga den rätta säljkanalen från grunden, från logistik till marknadsplats på webben. Framöver kommer det handla mer och mer om att förstå trender och behov, ta fram rätt erbjudanden och marknadsföring och att hitta rätt mix av plattformar. Det andra kan lämnas till plattformarna.

Många e-handlare sitter, delvis ovetande, på en oexploaterad skatt som fysiska butiker bara kan drömma om: mängder av data om kunderna och deras köpbeteenden. Denna data kan bli guld värd, särskilt om de förmår att omvandla den till insikter som förenklar kundernas liv.

De enorma möjligheter som finns idag att samla in data om kunderna och deras köpbeteenden i digitala kanaler är en tydlig skiljelinje mellan e-handel och traditionell handel i butik. E-handlare har en rejäl fördel i att hela köpprocessen är digital och att kunden efterlämnar sig digitala avtryck längs hela processen. Men det gäller att vara snabb och smart för att använda denna data på rätt sätt. Det är inte omöjligt att denna fördel inte blir så långvarig. När kunderna väl börjar identifiera sig digitalt även vid köp i butik, till exempel med mobila betalningar som Apple Pay eller Android Pay får även de fysiska butikerna bättre möjligheter att samla in och använda data om vad kunden köper, när och var. Och säg den fysiska butik eller butikskedja som inte redan har en hemsida eller webbutik och som bara väntar på att integreras med traditionella köpprocessen.

Vems värde är viktigast?

Det är viktigt att tänka långsiktigt kring den data som finns och hur den kan användas. Vi vet redan att den data som finns om kunder och köpbeteenden kan användas för att optimera olika processer, till exempel inköp och logistik. Vi vet hur vi kan skapa fler träffsäkra erbjudanden som lockar tillbaka kunderna och genererar nya köp. Men en fråga som fler bör ställa sig är: kan den även användas till att förenkla kundernas vardag?

En nätbutik som säljer kläder har trots allt insyn i en del av kundens garderob. En nätbutik som säljer möbler och inredning har insyn i en del av kundens hem. En nätbutik som säljer mat och livsmedel har insyn i en del av kundens matvanor. I denna data gömmer sig potentiella insikter om exempelvis vad kunden gillar och behöver, när behovet finns och hur denne föredrar att handla, såsom var, när och med vilken enhet. Denna data kan användas till att hjälpa kunderna att fatta beslut i vardagen. Den e-handlare som lyckas med detta behöver inte en massa marknadsföringskampanjer eller personaliserade erbjudanden för att locka tillbaka kunderna, eftersom kunderna kommer tillbaka självmant för det mervärde de ger.

Vikten av lagrat värde

Om man vill få kunder att återkomma kan även den data som kunderna lämnar efter sig vara en motivation i sig. Varje gång en kund köper något eller interagerar med en nätbutik och data lagras skapas ett “lagrat värde”, från det engelska “stored value”. Det är ett begrepp som används inom bland annat spelvärlden för att få användaren att återkomma och spela igen. Men det finns även andra som använder och kapitaliserar på lagrat värde.

En tjänst som Tink lever på att använda det lagrade värde som finns i dess användares banktjänster, men som bankerna själva inte förstår eller bryr sig om att använda. Tink sammanställer denna data och serverar sedan insikter till användaren på ett användbart och attraktivt sätt, med historik och prognoser, som förhoppningsvis hjälper användaren fatta rätt beslut om sin ekonomi.

Det finns inget som hindrar en e-handlare börjar tänka på liknande sätt som Tink kring den data de har om sina kunder. Om en e-handlare kan ge en kunden nya insikter, till exempel om sina egna beteenden och vägledning i nya beslut, kan detta i sig vara en anledning för kunden att återkomma. En kund som återkommande handlar mat via en nätbutik kan lära sig om sina matvanor, få hjälp att hålla koll på när bäst-före-datumet på kryddorna i kryddlådan håller på att gå ut eller få relevanta förslag på vad som kanske bör finnas med på inköpslistan baserat på tidigare gjorda köp.

Använd data, tänk innovativt och kundfokuserat

Att skapa användbara insikter av data och servera dessa direkt till kunderna är varken enkelt eller gjort i en handvändning, men det är definitivt värdefullt och kommer bli ett viktigt konkurrensmedel inom detaljhandeln framöver. Det är hög tid för e-handlarna att börja gräva djupt i de skattkistor de sitter på och utnyttja sitt potentiella försprång mot traditionell handeln.

Kändisar och andra med ett stort antal följare på sociala medier har blivit allt viktigare för svenska företags marknadsföring och synlighet. Genom att använda så kallade ”influencers” kan köplusten bland existerande och nya kunder ökas både snabbt och effektfullt.

Att produkter säljer genom ”mun-mot-mun-metoden” är inte någon nyhet men på senare tid har det närmast skett en explosion av sponsrade inlägg i sociala medier. Att använda så kallade influencers, eller Influencer Marketing, beskrivs ofta som mer effektivt än att exempelvis betala för reklamannonser. En chef på den digitala marknadsbyrån 360i i New York kallar till och med trenden för ett ”paradigmskifte kring hur marknadsförare når ut till sina kunder”. Influencers har också blivit ett sätt för marknadsförare att bryta igenom så kallade ad-blockers, annonsblockerare, som används av folk som surfar på nätet. Nog så viktigt då så många som 47 procent i åldersspannet 18-24 använder den sortens tjänster, enligt en ny brittisk studie.

I slutet av förra året etablerades dessutom branschorganisationen ”Influencers of Sweden” med, utöver grundaren Linda Hörnfeldt, även bloggarna Sara Rönne (med bloggen Träningsglädje) och Clara Lidström (Underbara Clara) i ledningen. Förhoppningen är att den här sortens marknadsföring på så sätt ska kunna arbeta upp ett starkare rykte, etablera en branschetik och på lång sikt vill branschorganisationen också ta fram en certifiering.

Skönhetsbranschen och modebranschen var tidigt ute och insåg influencers potential. Därefter har fler hakat på och influencers används i dag i marknadsföring av allt från friluftsprodukter till möbler och taxitjänster som Uber. Även välgörenhetsorganisationer använder populära konton på sociala medier som ett sätt att berätta om att de finns och på så sätt få in bidrag. Mycket talar för att trenden växer sig ännu starkare i år.

Influencer Marketing handlar enkelt uttryckt om att företag delar med sig av gratis produkter i utbyte mot att varorna marknadsförs genom konton, som företaget själv inte kan styra direkt över, på Instagram, Youtube, bloggar, Facebook, Snapchat, Twitter och andra sociala medier. Det har också dykt upp fler och fler företag, en sorts agenturer, runt om i världen som tar hand om och samordnar spridningen av företagens produkter och hittar lämpliga influencers att involvera i marknadsföringen. Ett av dem är Malmöföretaget Boostified som nyligen tagit in ett par miljoner i riskkapital och nu ska utveckla sin verksamhet där de redan samarbetar med runt 1 000 influencers som har mellan 2000-10 000 följare var på Instagram.

Men samtidigt som trenden växer snabbt har medveten om vilka regler som gäller inte nått ut till alla, varken influencers eller företag. I Sverige måste all reklam, även i sociala medier, vara tydligt markerad. Det måste vara tydligt för besökaren att exempelvis en bild eller en video är sponsrad. För att räknas som reklam ska den som publicerar bilden antingen få betalt i pengar eller i produkter. I fall där lagen inte följs kan dock både företaget och bloggare anses vara ansvariga för att ha brutit mot reglerna. Konsumentverket har för att tydliggöra vad som gäller tagit fram en vägledningsbroschhyr och en film https://youtu.be/ToSLEUe_1gs

5 tips för dig som vill använda influencers

1. Tänk på autenticiteten. Användarna måste tycka att annonsinlägget känns trovärdigt.
2. Fundera igenom om personen du tänker anlita verkligen är någon som du vill förknippa ditt varumärke med.
3. Antalet följare som din/dina influencers har är inte det allra viktigaste, det viktigaste är att det är ”rätt” följare för dina produkter och hur engagerade följarna är när det gäller kontot.
4. Innehållet med din produkt måste vara framtaget på ett kreativt sätt som gör att följarna kan knyta an till det.
5. Håll dig till lagen och regler! Det ser olika ut i olika länder men i Sverige gäller samma regler för marknadsföring via sociala medier som i tidningar och tv. Det innebär att sponsrat innehåll och reklam måste vara noga utmärkt.

Källor faktaruta: Entrepreneur, Forbes, Konsumentverket.

Enligt e-barometerns årsrapport för 2016 har ehandeln haft ännu ett starkt år och trenden ser ut att hålla i sig för 2017 och framåt.

Under 2016 ökade e-handeln med totalt 16 procent och utgör nu 7,7 procent av den totala detaljhandeln och 13,6 procent av sällanköpsvaruhandeln. Så mycket som en tredjedel av den tillväxt på 23,7 miljarder som skedde inom detaljhandeln under 2016 tillföll e-handeln.

Ehandelns tillväxt förklaras i e-barometern främst med att livsmedelsförsäljningen på nätet har tagit fart. Andra förklaringsfaktorer som lyfts fram är att kedjorna satsat mer på sina digitala kanaler, att köpupplevelsen på nätet har förbättrats och att konsumentmognaden ökat, det vill säga konsumenterna har blivit mer bekväma med att handla via nätet.

Tillväxten inom olika branscher under 2016

Om vi tittar på branscher så har den digitala bygghandeln har länge toppat tillväxtligan. Under det andra halvåret 2016 mattades dock tillväxten av något och totalt under 2016 uppvisade bygghandeln den lägsta tillväxtsiffran på många år. Detsamma gäller möbelbranschen. Dock uppvisar de fortfarande relativt sett höga tillväxtsiffror, på 29 respektive 26 procent.

Istället var det mogna branscher såsom hemelektronikhandeln, bokbranschen och till viss del klädhandeln som efter en svag inledning på året växlade upp under andra halvåret och slutade i en total tillväxt på 11, 10 respektive 8 procent. Barnartiklar och leksaker hade ett bra år med en tillväxt på 23 procent liksom inte minst Sport och fritid som växte med 28 procent.

Livsmedelshandeln på stark frammarsch

Årets stjärna var dock livsmedelshandeln som ökade med hela 30 procent på helårsbasis. Tillväxtpotentialen fortfarande stor eftersom livsmedelshandeln via nätet fortfarande endast står för en bråkdel av den totala dagligvaruhandeln. Svårigheten för allt fler att få till livspusslet pekar på att Sverige kommer följa efter länder som Storbritannien där många handlar livsmedel på nätet.

Ständiga realisationer, ökad utlandshandel och ökad digital närvaro av de traditionella kedjorna är några av de trender som Postnord lyfter fram i e-barometerns årsrapport.

Under 2017 förväntas e-handeln växa med 17 procent, vilket skulle innebära att e-handelns andel landar på knappt 9 procent av den totala detaljhandeln. Mellan alla siffror i rapporten lyfts några särskilt betydande trender fram som sannolikt kommer fortsätta under 2017:

• Försäljningen blir allt mer readriven, vilket den ökade handeln under Black Friday och Cyber Monday bekräftar. Även om dessa ständiga realisationer slår på lönsamheten så slår det hårdare mot den traditionella handeln eftersom en relativt stor del av reainköpen trots allt görs på nätet.
• Utlandshandeln ökar, det vill säga att allt fler gör sina inköp via utländska nätbutiker. Det gäller bland annat inom hemelektronik där Kina mest populärt, följt av Storbritannien, Tyskland och USA. I takt med att konsumenterna blir bekväma med att göra fler inköp på nätet ökar sannolikt deras villighet att beställa från utlandet.
• Kedjorna satsar mer digitalt, vilket lyfts fram som en förklaringsfaktor till den ökade e-handeln 2016. Detta är en trend som lär hålla i sig och bli starkare under 2017 och framåt. Att beställa på nätet och hämta upp varorna i butik klassas inte som ehandel idag utan hamnar i någon sorts gråzon, men det är sannolikt ett beteende som kommer öka i takt med att kedjorna erbjuder denna möjlighet.

E-handlare inom i stort sett samtliga branscher har all anledning att se positivt på framtiden, där ökad mognad hos konsumenterna att handla på nätet i takt med en allt svårare utmaning att få till vardagspusslet driver e-handeln uppåt. Men med en alltmer readriven försäljning, ökad utlandshandel och kedjornas ökade digitaliseringen måste de vara på tårna och hitta sätt att skapa mervärden för konsumenterna som gör att de vill handla av just dem.

Som konsumenter kräver vi ständigt bättre köpupplevelser och det många efterfrågar är personalisering – att snabbt och enkelt hitta det vi behöver eller vill ha och köpa det när och på det sätt vi vill. I den fysiska butiken finns möjlighet till personlig service, även om tillgången till kunnig personal ofta är en begränsning. Men vilka är möjligheterna online?

Online är det varken kostnadsmässigt försvarbart att ge personlig service eller ens möjligt att matcha upplevelsen som riktigt personlig service kan ge. Just därför riktar allt fler blickarna åt smarta digitala assistenter som bygger på artificiell intelligens, AI.

Analysföretaget Gartner förutspår att 85% av interaktionerna med kunder kommer att hanteras utan en människa på andra sidan år 2020. Tanken är bland annat att artificiell intelligens ska kunna ge kunderna en unik personaliserad upplevelse som än så länge bara kan ges av mänsklig personal i fysiska butiker.

Vad är då artificiell intelligens? Enkelt uttryckt är det program som, likt människor, kan analysera signaler från sin omgivning, förstå vad de betyder och anpassa sitt beteende utifrån denna förståelse. Vi är ännu bara i början av utvecklingen när det gäller artificiell intelligens, men vi stöter ändå på det i vår vardag. Netflix använder till exempel artificiell intelligens för att ge personliga rekommendationer till användare.

Digitala assist eller chatbot?
Om artificiell intelligens är ett begrepp på tapeten så är ett annat hett begrepp så kallade chatbotar. Men vad är då en chatbot och vad är det för skillnad på chatbotar och smarta digitala assistenter?

Den största skillnaden är att chatbotar saknar artificiell intelligens. De är med andra ord inte särskilt smarta. De fokuserar på enkla uppgifter såsom att ge support kring specifika frågor, till exempel för att höra var en beställning befinner sig. De är därför betydligt enkla att skapa och implementera utan alltför stora investeringar. Den stora fördelen med chatbotar är att man kan ge personlig service åt alla, men bara när kunden håller sig inom ett förutsägbart beteende. För att kunna ge bättre, mer personlig service blickar därför allt fler åt smarta digitala assistenter som med sin artificiella intelligens kan ge betydligt mer värde för kunden.

Höga förväntningar – stora möjligheter
Kunder förväntar sig mycket av sina köpupplevelser. Enligt en amerikansk studie från 2015 är dock det viktigaste att köpresan online är enkel och relevant. De flesta, 81%, vill bara kunna hitta det de letar efter, vad andra tycker och rekommenderar och sedan köpa produkten där och på det sätt de önskar. Personalisering är en nyckel för detta, och här har artificiell intelligens en central roll att spela.

Personlig service och analys av preferenser
En viktig anledning till att chatbotar och framför allt smarta digitala assistenter gör entré inom e-handeln är löftet om att de kan ta bort e-handelns akilleshäl – nämligen svårigheten jämför med fysiska butiker att få hjälp att hitta det man söker efter. Online måste man delvis förlita sig på sin egen förmåga att söka och navigera rätt för att hitta det man söker, och inte minst att sökfunktionen är bra och vägledande i sina utvalskriterier. Vi vet alla hur tidsödande och irriterande irrelevanta träffar är. I en butik kan man i regel snabbt kan hitta det man söker genom att prata med butikspersonalen alternativt snabbt få reda på om det man söker inte finns.

Digitala assistenter och artificiell intelligens kommer förstås även användas för tillämpningar än att skapa e-handelns motsvarigheter till fysisk butikspersonal. Här är några exempel:

• Kunderna kan använda smarta digitala assistenter till att bevaka priser, identifiera pristrender och till och med göra inköpen. Den mänskliga inblandningen kan med andra ord försvinna i vissa typer av inköp.
• E-handlare kan använda artificiell intelligens för analysera kundernas preferenser, ge bättre produktrekommendationer, analysera pristrender och sätta priset så att det är rätt vid rätt tidpunkt för att maximera försäljning och vinst.

Digitaliseringen har varit och fortsätter vara omvälvande för detaljhandeln. Det illustreras kanske bäst av hur Amazons börsvärde som under de senaste 10 åren har gått från en tiondel av Walmarts, världens då största detaljhandelskedja, till att idag ha gått ikapp och förbi.

Walmart har förvisso marginellt ökat sitt börsvärde under samma tidsperiod och Amazons försäljningvolym är ungefär en femtedel av Walmarts, men börsvärdet säger en hel del om framtida förväntningar – för båda aktörerna. Walmart har onekligen utmaningar och söker febrilt en strategi att ta upp ehandelskampen med Amazon och andra aktörer. Under 2016 köpte man till exempel ehandelsstartupen jet.com för hela 3 miljarder dollar i kontanter, det största köpet någonsin inom ehandelsområdet.

I en nyligen publicerad artikel på World Economic Forum tittar Walmarts vd, Doug McMillon, in i spåkulan och beskriver fram vad han tror kommer hända under det närmaste decenniet:

• Ingen vet exakt hur detaljhandeln kommer se ut om 10 år, bara ATT den kommer vara radikalt annorlunda.
• Det kommer handla ännu mer om att tillgodose kundernas behov på bästa sätt och ge dem den bästa upplevelsen. Den ska vara unik, njutbar och bekväm.
• Nya tekniker som självkörande bilar, 3D-skrivare, drönare, Sakernas Internet och leveransrobotar kommer bidra till att automatisera och optimera hela värdekedjan.
• Kunder kommer kräva ökad insyn i prissättning och hur hela kedjan från produktion till leverans ser ut. Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet kommer bli än viktigare aspekter när kunderna fattar sina köpbeslut.
• Företagens engagemang för miljön i de samhällen där de har sin marknad måste bli tydligare. Att använda förpackningar en gång är, menar McMillon, både ett miljömässigt och ekonomiskt slöseri.

Artikeln är ett utdrag ur World Economic Forums nyligen publicerade rapport ”Shaping the Future of Retail for Consumer Industries”, som finns tillgänglig att ladda ned utan kostnad. Rapporten presenterar en vision för detaljhandeln med för 2026, med en genomgång av trender, utmaningar och vilka förmågor som företag behöver för att möta dem. Rapportens slutsats är att ny teknik kommer förändra spelplanen radikalt för detaljhandeln, men att det ytterst handlar om att möta och överträffa konsumenternas ökande förväntningar på sådant som priser, valmöjligheter, bekvämlighet, kontroll och upplevelse.

De tre giganterna inom mobilbranschen – Apple, Google och Samsung – har under de senaste åren lanserat sin egen lösning för mobila betalningar. Ingen av deras lösningar finns ännu inte i Sverige men det ryktas att alla tre, alltså Samsung Pay, Android Pay och Apple Pay, kommer att lanseras här under 2017. Det är då inte osannolikt att dessa kommer att förändra landskapet för betallösningar ordentligt.

Mobila plånböcker har funnits i några år nu, exempelvis Google Wallet och Apple Wallet.
Något förenklat kan man beskriva dessa som digitala motsvarigheter till den klassiska plånboken. Du lägger in dina betalkort, kreditkort, medlemskort, kvitton, biljetter och annat. Men Apple Pay, Google Pay och Samsung Pay skiljer sig från dessa. Du behöver inte öppna en app för att betala, utan betallösningarna är helt integrerade med din mobil eller surfplatta. För att betala i en butik håller du bara upp mobilen i kassan och låter mobilen scanna av ditt fingeravtryck. Det förutsätter att kassaterminalen kan kommunicera med mobilen och vice versa, via så kallad NFC-teknik. De flesta butikskedjor har stöd för NFC redan idag och de butiker som inte har det lär skaffa det under 2017.

Tumavtryck ersätter PIN-koder
Är då mobila betallösningar något att räkna med? Jo, det finns tydliga tecken på det. Apple pay sägs växa med en miljon nya användare varje månad. Om inte annat tyder det på att det är en betalningsmetod som många föredrar, sannolikt främst på grund av enkelheten och snabbheten. I butik går det med dessa lösningar betydligt snabbare att betala än med fysiska kort. Allt som krävs är en ju avläsning av tumavtryck. Det är slut att leta efter kort i plånboken, se till att stoppa in det på rätt håll i terminalen och sedan knappa in PIN-koder och godkänna. Även om PIN-koden rationaliseras bort är mobila betalningar via de inbyggda betallösningarna mycket enklare.

Integration i e-butiker
Hur ser det då ut när det gäller näthandel? Med Apple Pay kan du nu betala genom dina iOS appar, Apple watch-appar och även på Safaris websidor. Utöver dessa möjligheter så finns det även tredjepartsleverantörer som erbjuder lösningar för detta, såsom Salesforce tjänst Demandware som gör det möjligt att betala med Apple Pay i nätbutiker. Ledande leverantörer av e-handelsplattformar har redan lösningar på plats eller så är de på gång, såsom Shopify som har idag stöd för Apple Pay och snart även stöd för Android Pay.

Fler betalmöjligheter – förenkling eller förvirring?
För konsumenterna blir antalet möjligheter att betala bara fler och fler. Frågan är om det förvirrar eller förenklar? Det går till exempel att betala med kort, via faktura, direkt via banken och via tjänster som erbjuder längre betaltider och avbetalning.

Vad vill då konsumenterna ha? En ganska säker gissning är att de vill ha en enkel, säker, pålitlig, flexibel och universell betalningslösning. Helst EN busenkel lösning som fungerar i alla köpsituationer och för alla behov. Det innebär alltså att vi som konsumenter kommer föredra betallösningar som fungerar både för betalning i butik och på nätet. Kontanter går därmed av naturliga skäl bort. Kortbetalningar är det betalsätt som flest föredrar idag, sannolikt av denna anledning.

När de mobila betallösningarna lanserats och dessutom går att betala med både i butik och på nätet är sannolikheten stor att de tar över stafettpinnen från de fysiska korten. Enkelheten, möjligheten att växla mellan olika betalningslösningar och den ökade säkerhet som vi får med biometrisk identifiering, det vill säga fingeravtryck, talar för detta. Batteritiden på våra mobiler och att vi idag använder den till så mycket är väl det som starkast talar emot. Å andra sidan har försäljningen av powerbanks ökat enormt för att alltid kunna använda vår oumbärliga livskamrat.

Nytt år och nya ord. Nyordlistan för 2016, Språkrådets årliga sammanställning nya och aktuella ord och uttryck i det svenska språket, innehåller fler ord än någonsin som visar hur digitaliseringen påverkar både våra beteenden och hur vi uttrycker oss. Vi tittar närare på några av nyorden, nämligen de som har direkt eller indirekt koppling e-handel.

Filterbubbla
När sökmotorer och sociala medier automatiskt filtrerar fram och serverar oss innehåll utifrån våra tidigare sökningar eller interaktioner uppstår en “filterbubbla”. Det skapas bara för dig, baserat på information du tidigare gett ifrån dig. Det innebär att andra som söker på samma sak inte samma sak som du. Därmed är det slut på tiden då vi kunde hitta något och be andra att söka efter samma sak för att hitta det. Nu måste vi dela länkarna med varandra istället.

Filterbubblan gäller även digital annonsering där annonserna – vad som visas, var och hur – blir alltmer personaliserade. Har du sökt efter en viss produkt eller kategori av produkter ökar sannolikheten att du kommer exponeras för annonser med produkten ifråga. Risken är dock stor för rundgång, att du exponeras för samma annonser om och om igen. Här gäller det för annonssystem att lära sig om vi redan köpt produkten ifråga och vad vi hade för syfte med vår sökning. Kanske sökte vi på en viss produkt för vi vill sälja en julklapp på Blocket och ville kolla priset, och då vill vi ju inte se den om och om igen. Personaliseringen ger stora möjligheter att pricka mer rätt med sin marknadsföring, men det gäller att inse att den fortfarande är trubbig och hitta sätt att hindra att enskilda användare överexponeras av ett och samma budskap.

Annonsblockerare
Annonsblockerare, det vill säga program som förhindrar att annonser när vi surfar runt på nätet, börjar bli allt vanligare över hela världen – och särskilt i Sverige. Enligt internetstatistik.se låg Sverige för ett år sedan, räknat per capita, på tredje plats vad gäller användning av annonsblockering. Nästan en fjärdedel av befolkningen använde då annonsblockering och användningen var som störst bland unga, män och storstadsbor.
Mobilerna har tidigare varit relativt förskonade från annonsblockerare, men användningen av annonsblockerare i mobilen steg med 90% under 2015. Till exempel har Apple gjort det möjligt att lägga till annonsblockerare i sin mobila webbläsare Safari.

När annonsblockerare blir vanligare krävs nya strategier både för plattformar och webbplatser som annonsförsäljning som affärsmodell, men även för e-handlare när det gäller att marknadsföra sina produkter. Vissa sociala medie-plattformar såsom Facebook har till exempel valt att blockerar annonsblockerare, vilket kan göra dem mera attraktiva som annonseringsplattform.

Influerare
Ordet influerare, som kommer från engelskans “influencer”, beskriver en person vars inflytande används i marknadsföringssammanhang. Det är allmänt känt att människor lyssnar och litar mer på människor som de identifierar sig med än på traditionell marknadsföring. Att varumärken och företag då tar hjälp av dessa för att få fram sina budskap till potentiella kunder är därför inte särskilt förvånande.

Detta är förstås redan ett känt och etablerat fenomen inom e-handelsvärlden där man vänder sig till populära bloggare, Instagrammare och youtubers för att få dem att marknadsföra produkter och varumärken eller delta i kampanjer. I skenet av den ökade annonsblockeringen kan detta sätt att marknadsföra produkter te sig än mer attraktivt – det både är både effektivare för att nå målgrupperna och riskerar inte falla offer för annonsblockerare.

Förstärkt verklighet
Förstärkt verklighet, eller “augmented reality” som det heter på engelska, innebär att ett digitalt lager läggs på den verkliga miljö vi vistas i. Tekniken har blivit allmänt känd genom
Pokémon Go, där fiktion blandas med verklighet. Sålunda har även ordet “pokenad”, en
promenad där man spelar Pokémon Go, hamnat på 2016 års lista över nyord.

För e-handelns del kommer vi framöver sannolikt att se många nya tillämpningar som bygger på förstärkt verklighet, till exempel för att matcha ihop saker vi har i våra hem med sådana som vi funderar på att köpa via nätet. Kanske blir 2017 året när e-handeln kommer in i våra hem på riktigt, även i “verkligheten”.

Gigekonomi
En allt större del av vår ekonomi utgörs av temporära uppdrag eller anställningar. Det är bland annat en följd av nya digitala plattformar som gör det möjligt för uppdragsgivare och uppdragstagare att enkelt hitta varandra och mötas.

För e-handlare ger detta en ökad och enklare tillgång till marknadsföringsresurser utan den ökade risk det kan innebära att anställda personal. Behovet är ofta temporärt eller ojämnt över tiden och man kan då vid behov hitta rätt kompetens och ta hjälp för att exempelvis ta fram och genomföra kampanjer.