Tag Archive for "Anonymitet"

Vi har inte ens nått in i april, men redan nu känns det säkert att utnämna den här tweeten till en av årets absolut mest uppmärksammade. När SÄPO öppnar ett Twitterkonto gör man det med besked och fångar tidsandan helt perfekt.

Följ oss, för vi följer er.

Det är såklart skämtsamt skrivet, men det finns en underton av allvar som visar att vi lever i en värld där allt vi gör på nätet lämnar någon form av digitala fotspår.

Den personliga integriteten på nätet är en av vår tids största frågor och det är tydligt att det finns både för- och nackdelar med ett ökat informationsflöde.

Det finns stora positiva effekter – men också en hel del negativa konsekvenser med att företag hanterar mer och mer information om sina kunder.

Som konsument kan du få betydligt mer relevanta sökresultat, bättre erbjudanden som är riktade just till dig och en betydligt smidigare köpprocess. Men det kräver att du litar på att företaget du handlar av hanterar dina personliga uppgifter på ett ansvarsfullt sätt.

Som företag kan du automatisera säljprocessen och nå bättre resultat tack vare att du vet mer om vad dina kunder gör, tycker och tänker. Ju mer du vet, desto mindre behöver du chansa. Men – du måste också hantera stora mängder information på ett säkert sätt.

Men vad tycker vi egentligen om det här?

Nyligen släpptes en omfattande rapport om digital integritet. ”Delade meningar” är en attitydundersökning som visar hur vi i Sverige ser på frågan om att dela med sig av information digitalt. Här beskrivs bland annat vilken typ av information vi känner oss bekväma att dela med oss av – och till vem.

Rent allmänt kan man säga att resultaten visar att vi svenskar ofta är villiga att dela med oss av information om oss själva och att vi inte är särskilt oroliga för att informationen ska användas på något dåligt sätt.

Många beter sig annorlunda efter mediedebatten

Samtidigt påverkar sannolikt mediedebatten våra åsikter. På en fråga om medierapporteringen om integritet på nätet påverkat online-beteendet svarar 45 % att det inte påverakt dem – medan precis lika många säger att de är försiktigare nu för tiden.

Skillnad på vem som vill ha informationen

Det är stor skillnad på vem som vill ha informationen. 65 % har förtroende för att banker kan hantera personlig information, medan sistaplatsen delas av nyhetsmedier och sociala medier med 4 % vardera.

Goda nyheter för ehandlare, kunder vill gärna bidra

Det är också skillnad på hur gärna man delar med sig av information beroende på vad den ska användas till. Om ett företag ber om personlig information tycker över 60 % att det är okej att använda informationen för att utveckla företagets produkter och tjänster och över hälften säger samma sak när det gäller att utveckla mer relevanta erbjudanden. Däremot säger 85 % nej på frågan om det är okej att dela informationen med en tredje part.

Många är trots allt negativa

Så många som 60 % ser den ökade insamlingen av information i samhället som något negativt. Många uppger att de skulle vilja att det fanns en säkerhetscertifiering, men i dagsläget är det viktigaste för att man trots allt ska dela med sig av information att man blir garanterad att informationen inte säljs vidare.

Frivillighet är bra, frågan är bara om frivillighet existerar

En stor och viktig slutsats är att det är mycket stor skillnad på hur bekväma vi är med att dela med oss av information om vi gör det frivilligt eller inte.

Och det är naturligtvis enkelt att säga att allt det här är frivilligt, att vi som konsumenter väljer att lämna ifrån oss informationen. Men är det så? Jan Helin, publisher på Aftonbladet säger så här i en intervju i SVT:

”Om du vill vara helt anonym skulle jag rekommendera att köpa Aftonbladet på papperstidning – kontant.”

Det är inte mycket till alternativ – speciellt inte när vi börjar prata om renodlad e-handel. Då existerar inte anonymitet, utan bara bra och mindre bra sätt att hantera den personliga integriteten.

Glenn Greenwald – som är mest känd som Edward Snowdens advokat – säger så här i samma program: ”Det är inte fel i sig att mediehus lär sig mer om sina läsare med digitala medel. Men det måste finnas ett strikt regelverk som förhindrar att den makten missbrukas.”

Kanske är det den vägen vi kommer att gå?

I veckan nåddes vi av nyheten att Wikimedia – organisationen bakom Wikipedia – stämmer den amerikanska säkerhetstjänsten NSA och USAs justitiedepartement. Det hela handlar om att man hävdar att amerikanska staten via fiberkablar lyssnar på enorma mängder av världens internet- och telefontrafik. ”Genom att avlyssna nätets grundstomme tänjer NSA på demokratins ryggrad”, menar Lila Tretikov från Wikimedia Foundation.

Stämningen är på sätt och vis överraskande, då Wikipedia inte gjort sig kända för att driva en politisk agenda. Men samtidigt är det ett logiskt steg, sett till Wikipedias kärnfrågor: att arbeta som en oberoende kraft där användarna har makten att driva och förändra sajtens innehåll.

Molnet är inte vad du tror

Vi har förändrat mycket inom sättet vi kommunicerar på. Men kanske har den största förändringen skett i vårt medvetande. Infrastrukturen som krävs för att skicka information har trots allt inte förändrats särskilt mycket under de senaste hundra åren. Det finns inget informationsmoln som på något magiskt sätt förmedlar det vi skriver och gör – det är fiberoptiska kablar som överför i stort sett allt.

Och en kabel är kanske inte så säker som man tror. Fiberoptiska kablar använder ljus för att överföra information, och ungefär var femte mil blir signalen så svag att den måste repeteras. Och här hittar vi kabelns akilleshäl, här är det enkelt att avlyssna.

När Edward Snowden 2013 läckte stora mängder hemliga NSA-dokument fick omvärlden upp ögonen för en mängd frågor om övervakning, personlig integritet och datasäkerhet som debatterats häftigt sedan dess. Bland annat avslöjades att brittiska myndigheten GCHQ (motsvarigheten till svenska FRA, Försvarets radioanstalt) avlyssnar fiberoptiska kablar som överför datatrafik över hela världen och delar med sig av informationen till NSA.

”Genom att avlyssna nätets grundstomme tänjer NSA på demokratins ryggrad”

Vem kan du lita på?

Det är lätt att få intrycket i media att övervakning är en amerikansk angelägenhet, men det är en företeelse med globala konsekvenser. Brittiska GCHQ sägs ha kapacitet att avlyssna 200 separata 10 Gb-kablar i realtid – det motsvarar allt innehåll i British Library var fyrtionde minut. Den otroliga datamängden gör att många känner sig lite trygga trots allt. Även om de kan lyssna, finns det väl inte möjlighet att hitta just mitt meddelande? Men det kan vara ett feltänk.

Tim Berners Lee är allmänt känd som ”mannen som skapade world wide web”. Han har själv omprövat sin syn på internet och på frågan om personlig integritet.
– Folk vet inte vad som är möjligt. De säger: ”ingen läser vår e-post. De är inte tillräckligt många för att göra det”. Men det är inte människor som läser e-posten – det är maskiner!

Och här hittar vi knäckfrågan. Det är den tekniska utvecklingen som gjort det möjligt för oss att kommunicera på ett helt nytt sätt – men det är också tekniken som gör det möjligt att övervaka oss på ett sätt som aldrig varit möjligt tidigare. För att kunna utnyttja internet måste vi dela med oss av vårt privatliv. Vi måste lita på våra stater – men vi måste också våga lita på alla företag som vi möter online. Alla – oavsett om det gäller tjänster vi använder eller produkter vi köper – samlar in information om vårt beteende. Du som läser det här jobbar med stor sannolikhet på ett företag som har tillgång till enorma mängder kunddata.

Och även om de flesta kan vara överens om att det är fel att stater slentrianmässigt övervakar nättrafik, hamnar man i en gråzon när det gäller hur data samlas in från kunder och besökare på webbsidor.

”det är inte människor som läser e-posten – det är maskiner!”

Diskussionen fortsätter på Summit

Vad kommer stämningen att betyda? I nuläget är det svårt att säga om det överhuvudtaget kommer att leda till något konkret. Men det Wikimedia gör nu är att positionera sig, att visa tydligt var man står. Man vill visa att det här är frågor som är så viktiga att ingen kan gömma sig från dem – och att det behövs en öppen diskussion om hur vi ska förhålla oss till dem. Som individer, som företag och organisationer – och som nationer.

Edward Snowden har öppet kritiserat bland annat Amazon för att inte ha krypterat kundernas surfande. Transaktioner och rena kunddata är krypterat, men sökningar, produktvisningar och annat finns sparat i ”plain text” – vilket betyder att myndigheter och andra som har tillgång till datatrafiken som avlyssnas kan se all information om kundsurfandet. Snowden gav exemplet med en kund som söker efter boken 1984 eller böcker om politisk aktivism. Den informationen ligger alltså öppen för NSA, GCHQ och andra myndigheter med tillgång till datatrafiken. Hur mycket ansvar ligger på ehandlare när det gäller information om kunder och hur ska ehandlare förhålla sig till detta?

Vad har ditt företag för policy när det gäller datainsamling och vidareförsäljning av kunddata? Hur ställer ni er till att lämna ut uppgifter om era kunder om en myndighet ber om det? Och vad har du för personlig inställning?

På Nordic eCommerce Summit i Stockholm 26-27 maj kommer vi att träffa en av centralfigurerna i Snowden-dramat. Sarah Harrison från Wikileaks – som var med Edward Snowden under tiden i Hong Kong och första månaden i Ryssland – kommer att berätta om sina upplevelser.

Ställ de knepiga frågorna till Sarah Harrison redan nu, så tar vi upp det på Summit-scenen.

Dokumentär om övervakning på SVT

Vetenskapens Värld – Avsnitt 6

Många tror inte att företag kan hantera deras personliga information, lämnar trots detta ifrån sig allt