Att välja mjukvaruplattform är ett av de svåraste valen som en e-handlare ställs inför, och det är väldigt svårt att välja ”rätt” bland de lite drygt 30 plattformar för e-handel som finns i Sverige. Ändå är det ju så klart mycket viktigt eftersom plattformen utgör ramarna för vilken rörelsefrihet man har i sin vardag som e-handlare.

Bakgrundsfakta

Alla plattformsleverantörer måste förhålla sig till följande två faktum:

1. Den tyske vetenskapsmannen Kurt Gödel bevisade matematiskt på 1930-talet, att ett formellt system (som en e-handelsplattform är) inte samtidigt kan vara fullständigt och motsägelsefritt (utan buggar).
2. Varje plattform är uppbyggd av regler (begränsningar) för hur olika typer av händelser skall hanteras samtidigt som de flesta leverantörer vill försöka göra plattformarna så flexibla som möjligt.

Den vanligaste frågan en plattformsleverantör får höra är enligt min erfarenhet: ”Va, har ni inte stöd för det?”. Det är nog lika vanligt som ”Var är min order?” för kundtjänster runtom i e-handelsvärlden. Systemen är ju inte fullständiga för alla möjliga kunder, eftersom det i sin tur skulle innebära att ett antal e-handlare skulle ha identisk verksamhet. Att ett system skulle vara helt motsägelsefritt är i princip en omöjlighet, inte bara på grund av vad Gödel bevisade, men också eftersom det är gjort av människor, som gör fel emellanåt, eller bara har svårt att fullt ut se konsekvenserna av en viss kodsnutt.

Det andra påståendet kan exemplifieras med t.ex. en kampanj som går ut på att köpa 3 artiklar men betala för de 2 dyraste. Det klarar säkert de flesta plattformar, men hur skall rabatten hanteras, framför allt vid retur? Skall den ”smetas” ut på alla ingående artiklar, eller skall den ligga som en egen artikel? Vad händer vid retur om villkoren inte uppfylls längre? Även om man har en mycket avancerad hantering av detta där man kan välja olika sätt att lösa rabatten, kan marknader och artiklar med olika momssatser komplicera ytterligare. Poängen är alltså att till synes enkla funktioner kan bli väldigt komplicerade med olika typer av kunder som säljer olika typer av artiklar där mängder av parametrar kan påverka, inte minst juridik i olika länder. Så fort man väljer ett eller flera sätt att hantera en rabatt så väljer man samtidigt bort andra sätt att göra det på eftersom vissa regler kan vara exklusivt uteslutande.

Plattformsvalet

Att välja plattform är en av de första aktiviteter som man brukar ge sig på efter att man bestämt sig för att starta med e-handel. Ibland handlar det också om att byta ut en existerande plattform mot en ny.

I en perfekt värld där vi kan anta att man börjar från scratch, men har obegränsat med pengar, kan man välja vad som helst. I verkligheten finns ju massor av begränsningar, för att nämna några: historik, personliga relationer, branscher och budgetar.

Jag har valt att ta upp några dimensioner av valet av plattform som kan vara intressanta att fundera över och dela med mig av de erfarenheter jag har på området.

Egenutvecklat vs externt

Ett av de första valen (om det nu är ett val) som man ställs inför är om man skall välja en extern plattform eller utveckla en själv. Att utveckla själv kräver interna IT-resurser i form av programmerare och i praktiken är det väldigt få företag som mäktar med detta. Som med många val man kan göra är det lätt att tro att gräset är grönare, oavsett om man sitter på en egenutvecklad plattform eller en från extern leverantör.

Några fördelar med egenutvecklat:

• Du har kontroll på alla processer själv och kan tillsätta resurser i den utsträckning det behövs för olika utvecklingsprojekt.
• Du får det precis som du vill ha det, utan att hänsyn behöver tas till andra parter.

Några fördelar med extern plattform:

• Du får funktioner “på köpet” utan att du behöver utveckla det själv, dvs hjulet måste inte uppfinnas på nytt hela tiden.
• Du köper dig fri från en hel del av de problem som kan uppstå med en egen e-handelslösning.

När ett företag blir tillräckligt stort är i princip alla e-handelslösningar hybrider. De som utvecklar själva köper ändå in system för vissa delar av processerna som de integrerar, och de som har en extern plattform gör ofta någon form av egna tillämpningar som man kopplar på sitt externa system. Man kan t.ex. ha ett egenutvecklat CMS- och e-handelssystem som lämnar över ordrar till ett standardiserat ERP/affärsystem.

Det finns strömningar åt båda hållen. Många företag som har egenutvecklat tittar om de inte kan hitta en standardplattform som någorlunda täcker deras behov, och de som växer och använder en standardplattform kan känna sig begränsade och börjar utveckla egna program.

Open source vs hyrköpslösning

Teorin bakom open source är mycket tilltalande. Tusentals programmerare sitter på sina kammare och bara förbättrar och finputsar en plattform och lägger till funktioner. Och det funkar: utan tvivel är WooCommerce, Prestashop och Magento plattformar som kan användas av många e-handlare. Det handlar ofta om hur mycket kompetens man har eller vill ha hos företaget som skall använda plattformen. Och har man inte kompetens kan man alltid köpa in konsulter som är specialister på plattformen. Så varför har inte alla e-handlare open source-lösningar? Jag tror att det handlar om fokus. En plattform som vill vara allt för alla har väldigt svårt att lyckas fullt ut. De flesta hyrköpslösningar har någon form av fokus eller branschanpassning eller typ av kunder som de riktar sig till. Det kan vara fokus på B2B eller B2C, en specifik bransch som t.ex. resebyråer, omsättning eller något annat som gör att en specifik plattform är bättre lämpad än en open source-plattform. Även inom open source finns ju differentieringar så att WooCommerce riktar sig till företag med lite mindre omsättning och Magento för de med lite mer omsättning och transaktioner.

Dessutom är det så att dessa två företeelser rör sig mot varandra: hyrköpslösningarna införlivar open source-kod för vissa funktioner och open source-leverantörer hittar på olika typer av paketeringar så att de skall kunna ta betalt på regelbunden basis.

En leverantör av en hyrköpslösning har (förhoppningsvis) en vision om hur framtidens e-handel kommer att se ut för sina kundgrupper vilket skiljer sig något från open source som ju blir vad det blir beroende på vad utvecklarna favoriserar. Kanske inte så stor skillnad praktiskt, men ändå värt att nämna.

Best of Breed vs helhetslösning

Det är fullt möjligt att köpa in en 4-5 system för att täcka sitt totala behov på e-handelsområdet. Ett CMS (Content Management System, för innehållshantering), ett PIM (Product Information Management, för produkthantering och spridning i olika kanaler), ett orderhanterings- och kundreskontrasystem, ett för lager och plock etc. De flesta som säljer ett system som sköter en liten del av verksamheten säger att det inte är något problem att integrera, och det är det oftast inte med moderna system, även om det i många fall tar mycket tid att få allt på plats med alla flöden väl genomtestade. Problemen uppstår istället när något system skall felsökas eller uppgraderas. Man får ofta lägga många timmar på att försöka spåra var ett fel uppstår.

En helhetslösning har rimligen mindre interna- och kommunikationsfel, men det innebär också att man får leva med en viss begränsning. En helhetslösning har rimligen inte lika bra produkthantering som ett system som enbart är gjort för att hantera produkter. Det är vanligt i takt med att e-handlare växer att de får en allt komplexare miljö med olika typer av beroenden mellan system, varför det finns en stor vinst i att så långt som möjligt hålla ihop sin systemmiljö.

Priser och prisskillnader

Bland de plattformar som finns är det rejäla prisskillnader. Alltifrån de plattformar som är “gratis” till de som kostar många hundratusen, till och med miljoner per månad att använda. Vad varje e-handlare vill är ju att få bästa förhållandet mellan pris och prestanda (funktioner, tillgänglighet, nyutveckling etc.). Som nystartad e-handlare har man sällan en så väl tilltagen budget så att man har möjlighet att välja från mellanprisskiktet och uppåt, utan man får nöja sig med gratis- eller lågprisvarianterna. Det som främst skiljer högre prissatta plattformar från lågprissortimentet är antalet funktioner “out-of-the-box” samt möjligheter att anpassa till ens egen verksamhet. För att en plattform skall kunna hålla ett lågt pris krävs hög grad av standardisering samt många kunder. Det är inte ovanligt att denna typ av plattform har fler säljare än de har programmerare, eftersom de är mycket beroende av en hög tillströmning av kunder.

Historia och framtid

En plattforms historia är viktig. Ju yngre plattform desto mindre funktioner, men möjligheten till flexibilitet är också större. En äldre plattform har fler funktioner men då kostar det oftast mer att göra ändringar eftersom man måste säkerställa att en ny funktion inte påverkar någon annan funktion på ett oväntat sätt. Framtiden för en plattform möjliggörs och begränsas av den teknik man valt. Det är viktigt att se till att den plattform man ämnar välja är nära mittfåran av teknikutvecklingen, annars är risken för marginalisering uppenbar, och det är lättare för en plattform att bli omsprungen. Alltså, så långt som möjligt undvik konstiga databaser eller programmeringsspråk.

Hjälp vid upphandling

Det finns många aktörer som vill hjälpa till vid upphandling, och de flesta av dessa kallar sig oberoende. De hjälper till att välja den bästa plattformen utifrån de premisser som läggs fram för dem. Tyvärr gäller inte detta fullt ut i praktiken, bland annat för att det är väldigt få aktörer som enbart hjälper till vid själva upphandlingen. De flesta har fler tjänster i rockärmen som de gärna vill sälja. Dessutom har nästan alla en stark koppling till en eller flera plattformsleverantörer och får dessutom kickback när de hjälper till att välja ett visst system. Det är inte konstigare än att dessa “oberoende” konsulter då försöker optimera sina intäkter.

Generellt är det bra att ta hjälp vid upphandling, men som marknaden ser ut idag i Norden skall man åtminstone vara medveten om att vid val av en viss aktör som hjälper till vid upphandling, har man oftast redan där valt plattform.

Förstudie/Kravspecifikation

Ett vanligt förfarande är att man listar alla de funktioner man är ute efter i en e-handelslösning och sedan antingen skickar dem till ett antal leverantörer eller matchar dem mot funktionslistor tillhandahållna av leverantörer. Jag har varit med om ett tillfälle då jag svarade på över 900 påståenden och frågor. Det stora problemet är att svaret på frågorna i de flesta fall är “Det beror på…”. Och skall man vara riktigt noggrann kommer förstudien att ta lång tid och kosta nästan lika mycket tid och pengar som att göra en faktiskt implementation av ett system.

Givet dessa premisser, hur skall man då gå tillväga? Det bästa, enligt min erfarenhet, är att fokusera på ett antal viktiga funktioner som man är ute efter och gå igenom dessa i detalj med ett antal leverantörer som man får förtroende för. Jag tror att det är bra att vända lite på processen för att få fram vilka dessa är. Ring referenser först, och då gärna sådana som inte tillhandahållits av leverantören, men som finns på deras kundlista. Och testa support och svarstider så gott det går.

Integrationer och processer

I ett införandeprojekt av en ny plattform (kanske framför allt gällande mellanskiktet och uppåt) finns det vanligtvis två saker som innebär kostnader: integrationer och implementation av önskad design.

Inför ett val av plattform är det bra om man går igenom hur alla processer skall skötas så att man åtminstone har en översiktlig bild av flödena. Det finns skräckexempel där e-handlare tvingas skriva ut fakturaunderlag/leveransbesked ett och ett för att man inte funderat igenom hur processerna bör gå till.

När det är många system inblandade blir denna aktivitet ännu viktigare och man bör tänka över vilken information som behöver föras över t.ex. till ett lagersystem från ett e-handelssystem för att man skall kunna plocka, packa och skicka iväg försändelserna.

Kontrollera också det ingående systemens integrationsgränssnitt. Ibland kan det vara skönt att höra att “vi har gjort integrationer mot Axapta förut”, men problemet är att Axapta version 3 skiljer sig markant från dagens Dynamics Ax när det gäller hur man integrerar.

Design och utseende

Vad gäller implementation av önskad design finns här en stor skillnad mellan mindre plattformar och lite större. De flesta lågprisplattformar har ett antal mallar eller teman man kan välja mellan, och dessa har inte så stor flexibilitet. För de flesta större plattformar gör man tvärtom. Man börjar med design (i många fall framtagen av en reklambyrå) och gör sedan en implementation av den designen på plattformen. Beroende på hur noga man som kund är med hur det skall se ut, kan detta bli en kostsam process.

I förlängningen är det viktigt att säkerställa att det är enkelt att lägga till nya bilder, skapa nya kampanjer och lägga till sidor så att den e-handelsplats man vill skapa upplevs som spännande för besökare. De flesta lite större företag har en “omskyltning” med jämna mellanrum, en tanke som man kan ta till sig oavsett storlek på företag.

Det är önskvärt att e-handelsplattformen har ett bra förhållande mellan regler och flexibilitet. I utgångsläget kan e-handelsleverantören tillhandahålla en blank sida som man själv får fylla med innehåll. Det gör att det blir mycket omständligt att underhålla sidan, och därför har ju alla leverantörer färdigdefinierade funktioner för att t.ex. visa en artikel eller lista en artikelkategori. Men så fort något är fördefinierat innebär det också begränsningar i flexibiliteten.

Det bästa rådet är att surfa runt på en mängd internetbutiker och samla på sig funktioner och lösningar som man tycker om eller som är smart implementerade, och sedan kolla av dessa med leverantörer. För de flesta lite större leverantörer gäller att “allt går”, det är bara en fråga om tid och pengar, och man får prioritera i förhållande till de standardfunktioner som finns. För mindre leverantörer gäller oftast att man får “köpa paketet”, och finns det t.ex. en typ av utcheckningsprocess är det den man måste använda. Är man i uppstartsfasen av sitt e-handelsföretag och startar från scratch är det oftast bra att mycket är fördefinierat så slipper man själv ta ställning till hur man vill ha det.

Mobilt och olika upplösningar

Det är få frågor som diskuteras mer just nu än hur man ska stödja den mobila trafiken. Det finns i stort två, kanske tre val man kan göra. Antingen är designen responsiv eller adaptiv, eller så gör man separata mallar för ett antal olika enheter. Responsiv och adaptiv design löser i stort samma problem med olika upplösningar, med den skillnaden att responsiv design är flytande medan adaptiv design byter det översta lagret i koden vid vissa fördefinierade skärmbredder. Därmed kan man säga att adaptiv design, som kräver mindre kod än responsiv design, är ett mellansteg mellan separata mallar och responsiv design. Använder man separat mall för det mobila (huvudsakligen mobilen) innebär det mer arbete med underhåll varför många hellre väljer responsiv/adaptiv design. Dock kommer det alltid finnas ett inslag av att “tappa kontrollen” när man väljer detta, på ett sätt som man inte gör med separat mobil sida.

Eftersom den mobila trafiken fortfarande (början av 2014) är i kraftig tillväxt är det viktigt att diskutera frågan inför val av plattform. Vilka möjligheter finns i de plattformar som utvärderas och hur svårt är det att få till? Antalet slutförda order är ännu så länge lågt jämfört med surfplattor och desktop, men det ökar hela tiden.

Sökmotoroptimering

Om det är en fråga som nästan alltid är med på listor när en e-handelsplattform skall väljas så är det: “Är plattformen SEO-optimerad?” eller någon variant av denna fråga. Och om det är någon fråga som är meningslös så är det denna. Missförstå mig rätt, jag menar inte att frågan är oviktig, utan bara att det är en fråga som väldigt få leverantörer inte skulle svara ja på. I de flesta fall stämmer detta också. Google (som det ju huvudsakligen gäller) ändrar sina algoritmer efter vad de tycker är rimligt över tid och även företag som enbart sysslar med att optimera sajter har ibland svårt att hänga med fullt ut, vilket innebär att plattformsleverantörerna ligger något steg efter. Men, det som är bra, är att Google har några grundläggande principer som de inte frångår.

Det innebär att man egentligen bara behöver säkerställa några grundläggande hygienkrav i förhållande till SEO, huvudsakligen att det är enkelt att skapa relevant innehåll och att det finns en bra och överskådlig struktur.

Branschanpassning

Jonas Andersson på Forum Affärssystem har sagt att två saker är överskuggande viktigast när man väljer affärssystem och det är inte svårt att översätta till e-handelssystem: “Att det är modernt och branschanpassat”. Att ett system är modernt innebär att det är lättare och generellt billigare att utveckla och anpassa i det, och även att skapa integrationer mot det. Ett system som är branschanpassat kan vara olika viktigt beroende på vilken bransch man anser sig tillhöra och vilken typ av produkter man säljer. Dessutom är det inte oviktigt om du huvudsakligen säljer B2B eller B2C. För t.ex. en grossist i klädbranschen är det viktigt med en bra färg-storlekshantering i matrisform.

Många gånger vinner en leverantör mycket på att skapa anpassningar för branscher i sina system. Vi har sett det i affärssystemsvärlden och det kommer att komma i ännu högre utsträckning bland e-handelssystemen i takt med att e-handeln mognar. De som vågar sticka ut hakan och säga att de inte är till för alla utan har vissa nischer kommer att bli vinnare i framtiden, säkerligen både bland e-handlare och bland leverantörer. Ett system som har många kunder inom en viss bransch har rimligen lättare att ta in en ny kund inom samma bransch så till vida att det blir en kortare startsträcka och därmed lägre kostnader. Dessutom – om leverantören uttryckligen säger sig satsa på just en bransch är det en slags garanti för framtiden.

Internationellt stöd

Att satsa internationellt är måhända inte det första man tänker på när man skall välja plattform. Men har man ett lyckat koncept är det vanligt att man gärna vill kopiera det till nya marknader. Det är rimligt att en plattform har stöd för åtminstone de nordiska länderna, så att det finns en språk-, valuta- och momshantering som inte blir orimligt tung. Finns dessutom stöd för flera leverans- och betalsätt på de olika marknaderna är det bra.

Rapporter/Uppföljning

Alla som sysslar med e-handel vill mäta utfall och förbättra sina lösningar. I början handlar det bara om att få in fler order, men efterhand förfinar man sina mätverktyg. Google Analytics används av de flesta e-handlare och är mycket enkelt och kraftfullt. Och det kan kopplas på vilken plattform som helst varför det i sig inte är någon avskiljare. I övrigt kan det vara bra att få exempel på de rapporter som följer med plattformen för att se att dessa räcker för de behov man har.

Prioriteringar, resurser och leveransförmåga

Innan man bestämt sig för en plattform kan det vara bra att byta några ord om resurser och leveransförmåga. Många företag har ett önskat datum för “Go Live”. Fem månader kan kännas som en evighet beroende på vilken tidshorisont man brukar jobba med, men beroende på en mängd faktorer, inte minst prioriteringar hos den som skall använda systemet, kan det innebära problem. De flesta deadlines som sätts kräver höga prioriteringar hos både leverantör och kund, och ingendera kan agera på egen hand hur mycket vilja och prioriteringar man än ställer med. Man sitter i båten tillsammans och om enbart en ror är resultatet att det snurrar runt, och inte att man kommer framåt.

Införandeprojekt

Diskutera gärna med en leverantör och/eller implementatör hur de har tänkt sig att lägga upp införandeprojektet, och vilka risker och framgångsfaktorer de ser. Vad är det potentiellt som kan fördyra eller försena ett projekt? Uppenbara svar är att man som kund ändrar sig längs med vägen (vilket man alltid gör som kund) eller att man inte prioriterar e-handelsprojektet i tillräckligt hög grad. Därför är det viktigt att diskutera på förhand hur avvikelser från planen skall hanteras. Är det rimligt att det är kunden som skall stå för alla merkostnader? De flesta införandeprojekt har en tids- och därmed en kostnadsuppskattning. Hur mycket avvikelse är acceptabelt? Min erfarenhet är att det är bättre att diskutera detta på förhand även om man som kund kan känna att det innebär att man ger accept till att fördyra något som man redan upplever som “dyrt”.

En annan aspekt som är viktig är de personer som du kommer att få jobba tillsammans med i ett projekt. Begär gärna att få träffa dem så att du känner att du får förtroende för dem och deras kompetens. Det är inte ovanligt att projekt försenas på grund av samarbetssvårigheter och/eller dålig branschkunskap.

Support

Vad händer när vardagen infinner sig och man sitter där och upplever problem med kortbetalningarna? Om du har möjlighet, så testa din leverantörs support innan du bestämmer dig. Hur har de organiserat sig? Vissa leverantörer organiserar sig så att de gynnar dem och deras interna strukturer, medan andra gör det så att det gynnar deras kunder. Ställ frågor om responstid, inte minst när du ringer till nuvarande kunder till leverantören.

Teknik och uppgraderingar

Tekniken är viktig enbart ur några få vinklar. Som kund kan man i stort strunta i vilka kodspråk eller programmeringsfilosofier ens leverantör följer. Dock är det viktigt att kodspråk och tekniker inte är för ovanliga eftersom det innebär en större risk. Ju vanligare ett kodspråk eller en databas är, desto bättre för dig som kund, för det innebär vanligtvis att kostnaderna blir lägre. I övrigt är det viktigt att det är enkelt att extrahera data ur databasen och att man som kund kan göra det själv.

Att det kommer nya uppgraderingar ofta är en viktig parameter eftersom det innebär att leverantören utvecklar och rättar fel i plattformen, och det gagnar dig som kund. Vissa leverantörer uppgraderar alla sina kunder samtidigt medan andra uppgraderar en och en. Båda angreppssätten har sina för- och nackdelar. Det som är viktigt är att det finns ett bra system för att hålla reda på specialanpassningar (om man tillåter sådana) så att dessa inte försvinner i en uppgradering.

Drift av system

Ett system måste ha en driftsmiljö som är stabil och har hög tillgänglighet. Alla duktiga leverantörer lägger ner mycket tid på att underhålla och uppdatera sin driftsmiljö. Önskvärt är att leverantören jobbar mot att skapa redundans och att man testar strömavbrott eller fel på regelbunden basis. Kontrollera gärna att leverantören har lastbalansering på webbservrar samt säkerställ hur snabbt man kan läsa in en backup om något skulle gå fel.

Referenser

Referenser är en av dina viktigaste kunskapskällor inför val av ett system. Alla leverantörer har en eller ett par referenskunder. Tag chansen och kontakta även någon annan som är på kundlistan, men inte förs fram som referens. Chansen är stor att du kommer att känna samma som dem du pratar med när du blivit kund. Referenser är dock tyvärr inte någon silver bullet, eftersom ett kund-leverantörsförhållande, som alla andra förhållanden, har sina ups and downs. I perioder när man som kund är nära en deadline kan man vara mycket stressad och irriterad på sin leverantör beroende på att man själv har stor press på sig. Men, min erfarenhet är att nuvarande kunder används alldeles för lite som vattendelare när man som potentiell kund väljer bland leverantörer och system.

Lokal närvaro/Implementatörer

En del systemleverantörer vill ta ett helhetsansvar och sköta implementering av systemet själva, medan andra har ett nät av återförsäljare och implementatörer. Fördelen med någon som tar helhetsansvar är uppenbar, man kan inte skylla på någon annan när något inte blir som det var tänkt. Fördelen med att ha skilda systemleverantörer och implementatörer är att systemleverantören kan koncentrera sig på nyutveckling och rättning av kod. Behöver man fysiskt sitta på samma ställe som kund och leverantör/implementatör? Geografiskt avstånd underlättar ju inte, men det finns många exempel på när det inte heller har så stor praktisk betydelse. Oavsett hur nära man sitter vill alla undvika restid, vilket oftast går utmärkt via de kommunikationshjälpmedel som finns att använda idag.

Ekonomi

En leverantör som har god ekonomi är inte oviktigt. Plattformsleverantörer med för liten omsättning eller för dåligt resultat bör undvikas om möjligt, vilket har med ren riskbedömning att göra. Dock kan finnas en viss fördel i det att för en liten leverantör blir du en större kund, och det kan vara gynnsamt. I dagens klimat när e-handel ökar med 10-15% på årsbasis bör ju även en plattformsleverantör ligga på motsvarande siffror, vilket i stort sett innebär att den annars tappar marknadsandelar, även om det ibland kan finnas naturliga och acceptabla orsaker till varför en leverantör inte riktigt ökar i takt med marknaden.

Roadmap

Många plattformar är beroende av sina kunder för utvecklingen och mycket styrs av vad kunderna vill ha, men det är också viktigt att det finns en intern utvecklingsplan för framtida funktioner för att en kund skall kunna få en uppfattning åt vilket håll plattformen är på väg, och att den inte bara är ett rö för vinden. En roadmap kommer att vara till för- eller nackdel för dig som potentiell kund. Fråga efter vart man strävar.

Uppsägningstid och avtal

Sista punkten i denna översikt handlar om uppsägningstid och avtal. När man är överens med en leverantör skriver man under ett avtal som reglerar de yttre formerna för samarbetet. Även om ett standardavtal används har du som potentiell kund möjlighet att påverka. Fundera över de formuleringar som står i avtalet och vad de får för konsekvenser för dig. Se också till att du inte har orimligt lång uppsägningstid eller dåliga villkor vid uppsägning. Det signalerar en nervös leverantör och är aldrig ett bra tecken. Generellt är kortare avtalstexter bättre än längre, men se framför allt till att du får med sådant som är viktigt för dig.

Slutsats

Beroende på vilken typ av företag du representerar kommer vissa punkter ovan att vara mer eller mindre viktiga och skall du välja en plattform bland lågprisalternativen är det kanske inte rimligt eller nödvändigt att gå igenom samtliga punkter ovan. Jag har bara försökt lista de punkter som erfarenhetsmässigt har varit viktiga.

Som kanske framgår av denna text handlar valet av e-handelsplattform minst lika mycket om val av projektpartner och implementatör samt hur man lägger upp ett införandeprojekt, som exakt vilka funktioner som finns i en plattform. Mitt råd är att lägga mer, eller åtminstone lika mycket, krut på att utvärdera dina partners än deras system. I förhållande till vad som verkligen är viktigt är det för mycket fokus på plattformen idag. Måste man välja mellan en dålig plattform och bra partner, eller en bra plattform och dålig partner är det förra att föredra. Lyckligtvis behöver man inte göra det valet.