Wall Street-thriller med en kantstött hjälte

Av Sarah Wittbom


Är du trött på att inte få hjälp att sätta dit bedragare? Läs Harry Markopolos berättelse om hur han under 9 år försökte få SEC, journalister och advokater att titta på hans upptäckt – det största Ponzibedrägeriet i historien.

Många har uttalat sig om Harry Markopolos otroliga matematiska talang. Det sägs att han får siffrorna att dansa och sjunga sånger men också att han är en galen professor.

Harry Markopolos var ett mönsterbarn tills han fyllde 3 år. Vid den här åldern ville han börja förstå saker och hur det hängde ihop. Föreståndaren för katolska pojkskolan som han gick i tyckte att han var besvärlig då han ständigt ifrågasatte lärarna. Vad han själv minns att han lärde sig i skolan var att man måste våga stå upp för och kämpa för det man tycker är rätt. Harry blev just så, någon som stod upp för det han tyckte var rätt och riktigt. Vad han senare fick lära sig var att när man inte blir trodd, trots att man har rätt, så har kampen varit nästintill förgäves även om man en dag får upprättelse. Skadan kan redan vara enorm.

Harry Markopolos intresserade sig för matematik tidigt och läste ämnet på alla nivåer som fanns. Han lärde sig snabbt att se mönster vilket hjälpte honom att dra snabba och korrekta slutsatser. När han pluggat färdigt blev han finansiell analytiker, förvaltare av aktieportföljer och bedrägeriutredare.

Från år 1991 arbetade Harry Markopolos i Boston på företaget Rampart Investment Management, som arbetar med optionshandel. Vid ett tillfälle berättar Harrys chef Frank Casey att Bernard Madoffs hedgefond levererade den otroliga nettoavkastningen på 1-2 % i månaden. Frank ber Harry att hitta en liknande produkt som kan leverera lika bra siffror till deras klienter. Bernie Madoff var en respekterad man, tidigare styrelseordförande för Nasdaq och en av de mäktigaste på Wall street som också uppenbarligen gjorde sina klienter nöjda. Rampart ville kopiera hans lyckosamma strategi och Harry Markopolos skulle med sin matematiska förmåga hitta den rätta formeln.

Förhoppningen var att locka Thierry de la Villehuchet att bli kund hos Rampart Investment Management. Han var en fransk adelsman som grundade ett bolag vid namn ”Access International Advisors”. Thierry de la Villehuchet kunde också koppla ihop utländska investerare med de bästa pengahanterarna i USA. Rampart med Frank Casey ville jobba med Thierrys utländska investerare.

När Harry Markopolos fick en kopia på Bernie Madoffs intäkter såg han direkt att något inte stämde. För honom var strategin så dålig att han inte kunde förstå att Madoff gjorde några pengar alls. Men diagrammen visade resultat med en nästan konstant 45-gradig ökning i kurvan. Det är i princip omöjligt.

Harry själv säger att han inom fyra minuter såg att det här var ett omfattande bedrägeri. Fyra timmar senare kunde han också bevisa det med hjälp av matematiska formler och grafer.

“Är du helt säker på att dina beräkningar är rätt?” frågade Frank Casey Harry Markopolos när han hade tittat närmare på Harrys siffror. Harry kände sig förolämpad.

“Du vet ju hur optioner fungerar – det finns inga siffror i finansvärlden som går rakt upp hela tiden!” svarade han.

Niel Chelo, en kollega till Harry, fick dubbelkolla beräkningarna. Niel såg ganska snart att det som Bernie Madoff sysslade med inte bara låg i gråzonen, utan snarare den nattsvarta zonen. Det rörde sig alldeles säkert om ett bedrägeri. Bernie Madoffs portfölj var sju gånger större än antalet optioner som existerade. Det var när de upptäckte detta som Harry förstod vilken typ av bedrägeri detta var.

“Du vet ju hur optioner fungerar – det finns inga siffror i finansvärlden som går rakt upp hela tiden!”

“Jag tror till och med att detta är ett ponzibedrägeri”.

Vad är då ett Ponzibedrägeri? Det är en form av investeringsbedrägeri som attraherar investerare genom att utlova hög avkastning, men som istället för att generera verklig avkastning på insatt kapital använder investeringarna till utbetalningar och för att hålla bedrägeriet igång.

Man betalar de tidigare investerarna med de nya pengarna man tar in. Man behöver alltså ett evigt ökande flöde med nya offer för att betala de gamla offren. Man kan bygga ett ponzibedrägeri tills det blir så stort att dess egna vikt krossar det – man kan i slutändan inte dra in pengar tillräckligt fort för att betala tillbaka alla dem man är skyldig en avkastning.

I detta fall drabbar det hela den finansiella strukturen och man behöver städa upp – annars kollapsar det.

Bernie Madoff hade så kallade ”matarfonder” för sitt bedrägeri. När någon investerade i hans fonder så fick personen i fråga fantastiska månadsrapporter som förförde alla investerare. Varje månad blev man rikare än förra månaden och så höll det på. Att plocka ut pengar verkade korkat eftersom kapitalet bara växte och växte.

Bernie Madoff var ordförande för Nasdaq – en otroligt mäktig man som drev ett enormt investeringsbolag. Att anklaga denna man för Ponzibedrägeri var inte en liten sak.

Frank Casey kontaktade Thierry de la Villehuchet i hopp om att han skulle se bedrägeriet och avsluta sina affärer med Bernie Madoff.

Thierry visade dokument för Frank Casey och sa att det var bekräftelser han fick från Madoff varje dag.
Frank Casey sa: ”Men han hittar ju på de här beställningarna.”
Thierrys svar var: ”Frank, du förstår inte. Vi har gjort allt för att kolla den här killen!”

”Vad händer om vi har rätt om Madoff och du har fel?” frågar Frank Casey. Thierry svarar: ”Frank, jag har alla mina pengar hos Madoff, hela min familjs pengar, jag har halva Europas kungahus pengar hos Madoff. Varje privatbank från Schweiz och Frankrike som jag har bearbetat under hela min karriär hos Madoff. Jag får inte ha fel. Har jag fel så är jag en död man.”

”…Jag får inte ha fel. Har jag fel så är jag en död man.”

SEC – ”Securities and Exchange Commission”

Harry Markopolos tog med sin upptäckt till ”Securities and Exchange Commission” för första gången i maj år 2000. Han gick dit utan att rådfråga någon och reflekterade inte över vilken mäktig man han precis skulle anklaga för bedrägeri eller det faktum att han kunde förstöra någons hela karriär.

SECs uppgift är att skydda investerare, upprätthålla rättvisa och effektiva marknader och att underlätta kapitalbindning. Kortfattat så uppstod SEC för att hålla rätt på bankerna och reglera USAs finansiella marknader och skydda allas besparingar.

Harry Markopolos talade med en Ed Manion på SECs Boston-kontor. ”Jag har hittat ett bedrägeri som ni måste undersöka” säger han. Ed Manion lovade att titta på detta genast.

Men tiden gick och Harry Markopolos tillsammans med Frank Casey och Niel Chelo fick vänta i dagar som till slut blev till månader. Inget hände och Madoff fortsatte att skicka ut fantastiska månadsrapporter till sina investerare.

Sammanlagt kontaktade Harry Markopolos SEC fem gånger i maj år 2000, sedan i okt-01, okt, nov, dec -05, juni -07 och april -08.

När SEC senare granskades angående Madoff-fallet så sa en Linda Thomson ”Vi tar emot bokstavligen hundratals klagomål varje år. Hundratals.”

Under alla dessa år så ökade hela tiden risken för att Harry skulle råka illa ut. Han gav sig på en mäktig man som var beredd att stjäla pengar från andra och hade flera miljarder dollar att skydda. Att röja någon som Harry Markopolos, en galen matematiker, ur vägen hade inte varit svårt för en sådan mäktig man.

När inte SEC reagerade så kontaktade Frank Casey, Harry Markopolos och Niel Chelo alla aktiemäklare de kan komma i kontakt med för att få information och vittnen. De kontaktade journalister som gärna vill skriva om fallet men blev stoppade i sista sekund av någon på högre ort. Till slut misstänkte de tre kollegorna att till och med regeringen ville stoppa sanningen.

När de kartlade Madoffs kontakter så upptäckte de att det inte bara var mäktiga personer i den finansiella världen involverade utan också från kungahus, och från den kriminell världen, det vill säga oskattade, smutsiga pengar som till och med kunde härledas till karteller och terroristorganisationer.

Alla motgångar gjorde att de tre kollegorna på Rampart tappade modet. Under alla dessa år hade Harry Markopolos blivit pappa, vilket fick honom att fundera på om det verkligen var värt det att bråka med en sådan mäktig man och riskera att utsätta familjen. Å andra sidan var inte jobbet som portföljhanterare roligt längre eftersom han hittade så många människor inom industrin som var bedragare med Bernie Madoff. Han ställde sig frågan: ”Varför är jag med i den finansiella världen – dom är ju skurkar allihopa.”

Harry lämnar Wall Street och fortsätter kampen

Till slut kom han fram till att Wall Street var så korrupt att han ville göra något åt det och sätta dit dem alla. Så Harry sa upp sig och lämnade branschen. Men han kunde inte släppa historien om Bernie Madoff.

Vid ett senare tillfälle träffade Harry Markopolos en kvinna vid namn Gaytri Kachroo, på ett handelskammarmöte i Massachusetts. Denne Gaytri arbetade som en internationell transaktionsadvokat, tidigare hade hon varit advokat på Wall Street. Harry frågade henne hur man kunde bygga en business på att avslöja bedrägerier. När de hade bollat idéer fram och tillbaka under fem minuter så sa Harry till Gaytri. ”Du är min advokat från och med nu.”

Under tiden hade Harry kontakt med sina tidigare kollegor, Frank och Niel som gav honom fortsatt information kring Madoff. De träffade hedgefondägare, riskhanterare som kontrollerade risker på stora banker, mäklare och advokater. Ibland kunde de nämna i försiktiga ordalag vad de hittat om Madoff. Vissa drog sig undan och vissa förstod komplexiteten och hur det skulle kunna påverka dem själva.

Många var beroende av Bernie Madoff. Hans ”matarfonder” tjänade miljoner vilket innebar att massa människor fick utdelning. Ungefär 90 % av den stora kakan betalade han till investerare och behöll 10% själv. På så vis var många involverade i bedrägeriet och ingen hade ekonomiska incitament att avslöja honom – fler ville dölja bedrägeriet eftersom de tjänade för mycket pengar.

I takt med att hela fallet växte i storlek så förstod de gamla kollegorna att fler och fler visste om att Madoff var en bedragare men att ingen ville följa med Harry Markopolos till SEC för att vittna om detta. De skulle helt enkelt förlora sina jobb om de vittnade. Men de var villiga att berätta vad de visste om SEC kontaktade dem först. Så hur skulle Harry få SEC att kontakta vittnen när de inte ens verkade vilja lyssna på honom?

När de ägnat ett antal år åt att försöka hitta vittnen och nya sätt att avslöja Madoff så bestämde de sig för att göra en sista större ansträngning att avslöja bedrägeriet.

År 2008 började den finansiella marknaden att falla isär. Investerare förlorade pengar på allt de investerat i. Folk började ta ut sina besparingar ur fonder. Men allt fler ville istället placera sina pengar hos Bernie Madoff för han ansågs vara ”lika säker som en bankomat”.

Bernies bygge började nu krackelera till att fullständigt falla ihop. Bernie valde att tacka för sig och själv berätta om vad han gjort.

När Harry Markopolos var på karateträning med sina söner fick han ett meddelande på telefonen att Bernie Madoff var arresterad och misstänkt för Ponzibedrägeri på 50 miljarder dollar.

Nu hade Harry Markopolos bara en motståndare kvar – SEC. I hemmet fanns massor av dokument som påvisade hur SEC hade misslyckats att avslöja ett uppenbart fall av bedrägeri. Den informationen ville inte SEC skulle komma ut när Harry uppenbarligen hade rätt i sina anklagelser.

När Harry fick ett telefonsamtal från en Greg Zuckerman från ”The Wall Street Journal” så såg han sin räddning. ”Är du Madoffs visselblåsare?” frågade Greg. ”Det vet du att jag är” svarade Harry Markopolos. Eftersom han skickat material till dem så många gånger med löftet att det skulle publiceras – vilket de aldrig gjorde – så blir Harry irriterad. Greg bad om dokument som Harry kunde skicka över så att han kunde börja skriva på historien.
Harry sprang ner till den lokala puben och faxade över dokument samtidigt som TVn ovanför honom visade bilder på Bernie Madoff som precis hade överlämnat sig till polisen. Under 90 minuter matade faxen dokument efter dokument samtidigt som Greg pratade med Harry på telefon.

Greg arbetade på historien och ringer Harry flera gånger och frågar om och om igen. ”Är detta verkligen på riktigt?” Harry blev irriterad och kände tidspress, skulle ytterligare en till stoppa historien? ”Varför frågar du detta?” säger Harry. ”För att det är alldeles för bra för att vara sant. Menar du att du lämnade över detta till regeringen och dom gjorde ingenting?”.

Menar du att du lämnade över detta till regeringen och dom gjorde ingenting?”

Efterdyningar

Sammanlagt försökte Harry tillsammans med sina kollegor att avslöja Bernie Madoff under nästan ett årtionde men SEC ignorerade det helt. Media var nu fullständigt hänsynslösa gentemot SEC. Harry kunde inte ens svara på alla förfrågningar från media.

Bernie Madoff förklarade sig själv skyldig och fick 150 år i fängelse. Men det största straffet borde vara att bära vetskapen av att han skinnat 10 000-tals människor på deras besparingar och pensioner och även ruinerat välgörenhetsorganisationer. Det här ledde i vissa fall till att människor tog sitt liv.

Kommer ni ihåg Thierry de la Villehuchet? Dagen efter att Bernie Madoff förklarade sig skyldig hittades han död på sitt kontor. Han hade tagit lugnande och skurit upp sina handleder. På en lapp hade han skrivit: ”Jag förstår att om man sviker sina vänner och sina klienter så måste man möta konsekvenserna.” Det är lätt att dra slutsatsen att han tog sitt liv för att han var pank. Men i själva verket så konspirerade han med Madoff vilket i praktiken innebar att Thierry hittade nya ”offer” som Madoff kunde utnyttja.

När man i efterhand tittar på hela historien så förstår man att en ensam man inte kan bygga ett sånt här imperium. Det fanns många som visste vad som pågick. Drygt 300 olika firmor har man hittat som var involverad i det Madoff gjorde men mindre än ett par dussin gripanden gjordes.

Vad ville då Harry Markopolos åstadkomma med detta? Förutom att han brinner för rättvisa så ville han att SEC skulle rivas ner och byggas om. Enligt Harry Markopolos så förtjänar de inte sina löner och de utförde inte sin uppgift, det vill säga att hålla rätt på bankerna, reglera USAs finansiella marknader och skydda allas besparingar.

Men Harry Markopolos kände sig inte som en hjälte trots alla hyllningar, priser han vann och omnämnanden som ”mannen som räddat landet”. Han tyckte inte att han hann rädda någon – ingen ville lyssna på honom. Efter att han kämpat i nio långa år så blev han deprimerad. Han kände sig inte värdig alla hyllningar.

Så var det värt det för Harry Markopolos? Han själv sa: ”jag kan alltid hitta ett nytt jobb men jag kan inte leva med mig själv om jag inte gör det rätta”.

Träffa Harry Markopolos på Nordic eCommerce Summit den 26 maj och lyssna till mer av denna spännande historia.

Mer material

The Man Who Knew – 60 Mintes »

Se gärna dokumentären ”Chasing Madoff” på Netflix också.