De tre giganterna inom mobilbranschen – Apple, Google och Samsung – har under de senaste åren lanserat sin egen lösning för mobila betalningar. Ingen av deras lösningar finns ännu inte i Sverige men det ryktas att alla tre, alltså Samsung Pay, Android Pay och Apple Pay, kommer att lanseras här under 2017. Det är då inte osannolikt att dessa kommer att förändra landskapet för betallösningar ordentligt.

Mobila plånböcker har funnits i några år nu, exempelvis Google Wallet och Apple Wallet.
Något förenklat kan man beskriva dessa som digitala motsvarigheter till den klassiska plånboken. Du lägger in dina betalkort, kreditkort, medlemskort, kvitton, biljetter och annat. Men Apple Pay, Google Pay och Samsung Pay skiljer sig från dessa. Du behöver inte öppna en app för att betala, utan betallösningarna är helt integrerade med din mobil eller surfplatta. För att betala i en butik håller du bara upp mobilen i kassan och låter mobilen scanna av ditt fingeravtryck. Det förutsätter att kassaterminalen kan kommunicera med mobilen och vice versa, via så kallad NFC-teknik. De flesta butikskedjor har stöd för NFC redan idag och de butiker som inte har det lär skaffa det under 2017.

Tumavtryck ersätter PIN-koder
Är då mobila betallösningar något att räkna med? Jo, det finns tydliga tecken på det. Apple pay sägs växa med en miljon nya användare varje månad. Om inte annat tyder det på att det är en betalningsmetod som många föredrar, sannolikt främst på grund av enkelheten och snabbheten. I butik går det med dessa lösningar betydligt snabbare att betala än med fysiska kort. Allt som krävs är en ju avläsning av tumavtryck. Det är slut att leta efter kort i plånboken, se till att stoppa in det på rätt håll i terminalen och sedan knappa in PIN-koder och godkänna. Även om PIN-koden rationaliseras bort är mobila betalningar via de inbyggda betallösningarna mycket enklare.

Integration i e-butiker
Hur ser det då ut när det gäller näthandel? Med Apple Pay kan du nu betala genom dina iOS appar, Apple watch-appar och även på Safaris websidor. Utöver dessa möjligheter så finns det även tredjepartsleverantörer som erbjuder lösningar för detta, såsom Salesforce tjänst Demandware som gör det möjligt att betala med Apple Pay i nätbutiker. Ledande leverantörer av e-handelsplattformar har redan lösningar på plats eller så är de på gång, såsom Shopify som har idag stöd för Apple Pay och snart även stöd för Android Pay.

Fler betalmöjligheter – förenkling eller förvirring?
För konsumenterna blir antalet möjligheter att betala bara fler och fler. Frågan är om det förvirrar eller förenklar? Det går till exempel att betala med kort, via faktura, direkt via banken och via tjänster som erbjuder längre betaltider och avbetalning.

Vad vill då konsumenterna ha? En ganska säker gissning är att de vill ha en enkel, säker, pålitlig, flexibel och universell betalningslösning. Helst EN busenkel lösning som fungerar i alla köpsituationer och för alla behov. Det innebär alltså att vi som konsumenter kommer föredra betallösningar som fungerar både för betalning i butik och på nätet. Kontanter går därmed av naturliga skäl bort. Kortbetalningar är det betalsätt som flest föredrar idag, sannolikt av denna anledning.

När de mobila betallösningarna lanserats och dessutom går att betala med både i butik och på nätet är sannolikheten stor att de tar över stafettpinnen från de fysiska korten. Enkelheten, möjligheten att växla mellan olika betalningslösningar och den ökade säkerhet som vi får med biometrisk identifiering, det vill säga fingeravtryck, talar för detta. Batteritiden på våra mobiler och att vi idag använder den till så mycket är väl det som starkast talar emot. Å andra sidan har försäljningen av powerbanks ökat enormt för att alltid kunna använda vår oumbärliga livskamrat.

Nytt år och nya ord. Nyordlistan för 2016, Språkrådets årliga sammanställning nya och aktuella ord och uttryck i det svenska språket, innehåller fler ord än någonsin som visar hur digitaliseringen påverkar både våra beteenden och hur vi uttrycker oss. Vi tittar närare på några av nyorden, nämligen de som har direkt eller indirekt koppling e-handel.

Filterbubbla
När sökmotorer och sociala medier automatiskt filtrerar fram och serverar oss innehåll utifrån våra tidigare sökningar eller interaktioner uppstår en “filterbubbla”. Det skapas bara för dig, baserat på information du tidigare gett ifrån dig. Det innebär att andra som söker på samma sak inte samma sak som du. Därmed är det slut på tiden då vi kunde hitta något och be andra att söka efter samma sak för att hitta det. Nu måste vi dela länkarna med varandra istället.

Filterbubblan gäller även digital annonsering där annonserna – vad som visas, var och hur – blir alltmer personaliserade. Har du sökt efter en viss produkt eller kategori av produkter ökar sannolikheten att du kommer exponeras för annonser med produkten ifråga. Risken är dock stor för rundgång, att du exponeras för samma annonser om och om igen. Här gäller det för annonssystem att lära sig om vi redan köpt produkten ifråga och vad vi hade för syfte med vår sökning. Kanske sökte vi på en viss produkt för vi vill sälja en julklapp på Blocket och ville kolla priset, och då vill vi ju inte se den om och om igen. Personaliseringen ger stora möjligheter att pricka mer rätt med sin marknadsföring, men det gäller att inse att den fortfarande är trubbig och hitta sätt att hindra att enskilda användare överexponeras av ett och samma budskap.

Annonsblockerare
Annonsblockerare, det vill säga program som förhindrar att annonser när vi surfar runt på nätet, börjar bli allt vanligare över hela världen – och särskilt i Sverige. Enligt internetstatistik.se låg Sverige för ett år sedan, räknat per capita, på tredje plats vad gäller användning av annonsblockering. Nästan en fjärdedel av befolkningen använde då annonsblockering och användningen var som störst bland unga, män och storstadsbor.
Mobilerna har tidigare varit relativt förskonade från annonsblockerare, men användningen av annonsblockerare i mobilen steg med 90% under 2015. Till exempel har Apple gjort det möjligt att lägga till annonsblockerare i sin mobila webbläsare Safari.

När annonsblockerare blir vanligare krävs nya strategier både för plattformar och webbplatser som annonsförsäljning som affärsmodell, men även för e-handlare när det gäller att marknadsföra sina produkter. Vissa sociala medie-plattformar såsom Facebook har till exempel valt att blockerar annonsblockerare, vilket kan göra dem mera attraktiva som annonseringsplattform.

Influerare
Ordet influerare, som kommer från engelskans “influencer”, beskriver en person vars inflytande används i marknadsföringssammanhang. Det är allmänt känt att människor lyssnar och litar mer på människor som de identifierar sig med än på traditionell marknadsföring. Att varumärken och företag då tar hjälp av dessa för att få fram sina budskap till potentiella kunder är därför inte särskilt förvånande.

Detta är förstås redan ett känt och etablerat fenomen inom e-handelsvärlden där man vänder sig till populära bloggare, Instagrammare och youtubers för att få dem att marknadsföra produkter och varumärken eller delta i kampanjer. I skenet av den ökade annonsblockeringen kan detta sätt att marknadsföra produkter te sig än mer attraktivt – det både är både effektivare för att nå målgrupperna och riskerar inte falla offer för annonsblockerare.

Förstärkt verklighet
Förstärkt verklighet, eller “augmented reality” som det heter på engelska, innebär att ett digitalt lager läggs på den verkliga miljö vi vistas i. Tekniken har blivit allmänt känd genom
Pokémon Go, där fiktion blandas med verklighet. Sålunda har även ordet “pokenad”, en
promenad där man spelar Pokémon Go, hamnat på 2016 års lista över nyord.

För e-handelns del kommer vi framöver sannolikt att se många nya tillämpningar som bygger på förstärkt verklighet, till exempel för att matcha ihop saker vi har i våra hem med sådana som vi funderar på att köpa via nätet. Kanske blir 2017 året när e-handeln kommer in i våra hem på riktigt, även i “verkligheten”.

Gigekonomi
En allt större del av vår ekonomi utgörs av temporära uppdrag eller anställningar. Det är bland annat en följd av nya digitala plattformar som gör det möjligt för uppdragsgivare och uppdragstagare att enkelt hitta varandra och mötas.

För e-handlare ger detta en ökad och enklare tillgång till marknadsföringsresurser utan den ökade risk det kan innebära att anställda personal. Behovet är ofta temporärt eller ojämnt över tiden och man kan då vid behov hitta rätt kompetens och ta hjälp för att exempelvis ta fram och genomföra kampanjer.

I takt med att mobilen blivit vår primära enhet och vi främst använder denna för sociala medier blir då frågan naturlig att ställa. Om vi ser en produkt eller tjänst dyka upp i vårt sociala flöde som vi är intresserad av, varför ska vi inte kunna köpa den direkt? Varför gå någon annanstans när vi vill handla?

Den frågan har på senare tid fått svar på Facebook Messenger och Instagram där köpknappen nyligen har gjort entré. Trenden är tydlig. Från att sociala medieplattformar primärt använts för marknadsföring och kundtjänst gör nu e-handeln sitt inträde även där. Senast i raden som infört köpknappar är Instagram som sedan en tid tillbaka låter ett antal utvalda e-handlare testa funktionaliteten. När det gäller Facebook Messenger finns köpknappen än så länge bara i USA. Så hur ska e-handlare här i Norden förbereda sig på att köpknappen blir tillgänglig för dem?

En uppenbar åtgärd är att passa på att studera och lära av hur de fungerar och användas i USA. Samtidigt finns det redan en del lärdomar att ta det av. Det är inte något helt nytt med köpflöden i sociala medie-plattformar. De har lanserats förr av bland andra Facebook och Pinterest, med mindre lyckade resultat. Att det blivit så finns det flera anledningar till. En viktig anledning som lyfts fram är, vilket undersökningar har visat, att de flesta inte verkar vara särskilt intresserade av att köpa i sociala medier. Enligt en del experter menar att det i sin tur beror att det inte finns tillräckligt stöd eller bra integration för hela köpprocessen.

Pinterest potentiell plattform för e-handel?
De sociala medieplattformarna ger sig dock inte, utan drar lärdomar av sina tidigare försök och lanserar nya lösningar. Det är det vi ser hända nu. Vi kommer nu se mer sömlösa upplevelser framöver där betalningar och hantering av lagersaldo fungerar. I takt med att det blir mer vanligt och flödena blir mer sömlösa kommer sannolikt även våra attityder och beteenden när det gäller köp via sociala medier att förändras. Alla förändringar av attityder och beteenden tar tid, och det gäller definitivt även våra köpvanor.

Om vi antar att köpknappen i sociala medier är här för att stanna, i en form eller annan, så är en relevant fråga som e-handlare bör ställa sig var och hur de bäst börjar. Kanske kan det då vara en idé att titta åt ett håll som många inte tittar så ofta, som har en del erfarenhet av just köpflöden och där konsekvenserna av ett eventuellt misslyckande inte bli så stora. Nämligen Pinterest.

Jämfört med de mest populära sociala medieplattformarna Facebook och Instagram ses Pinterest ofta inte som en plattform där det är måste-krav på närvaro. Med 100 miljoner användare är det ändå en av de tio största plattformarna och den bör inte underskattas när det gäller dess potential för e-handel. Det finns aspekter som potentiellt gör Pinterest mer lämpat för e-handel än exempelvis Facebook. Många använder till exempel Pinterest för att leta efter och samla upp produkter de är intresserad av, som de aktivt planerar köpa senare. Tavlorna i Pinterest fungerar även som uppsamlingsplatser som man kan återvända till senare när man kommit längre i beslutsprocessen.

Pinterest erbjuder redan ett köpflöde. E-handlare kan skapa köpbara “pins” som användaren känner igen som köpbara genom att visar produktens pris i blått och har en köpknapp i samma färg. Pinterest tar hand om hela köpflödet, men tar inget betalt per transaktion. När det gäller integrationen arbetar Pinterest med fem e-handelsplattformar och de har ett API som det sannolikt kommer gå att integrera med framöver om man använder andra plattformar.

Pinterest anses idag har varit framgångsrika med sina köpknappar, de har nyligen infört en varukorg och kommer troligen se ökade intäkter efter hand som det blir vanligare med köp via sociala medier. Enligt Pinterest själva använder 93% av deras användare deras plattform för att planera köp och det genomsnittliga ordervärdet är 50 dollar.

Under 2017 lär vi få se var de sociala medieplattformarnas försök med köpknappar tar vägen härnäst. En kvalificerad gissning är att de kommer få ett betydligt bättre genomslag nu än vid tidigare försök, men att det fortfarande kommer att vara en ganska marginell företeelse med köp via mer traditionella kanaler. Men vill man som ehandlare vara säker på att kunna rida på vågen om eller när den kommer kan det vara en bra idé att hoppa på tidigt.

Tips

• Följ och lär av Instagram och Facebook Messengers försök med köpknappar i USA
• Ta fram en strategi för om och hur ni ska erbjuda e-handel via sociala medieplattformar
• Eftersträva konsekvent en köpupplevelse oavsett kanal
• Fundera på att börja testa köpflöden på sociala medieplattformar som har ett bra stöd för hela köpprocessen