Vi brukar vara försiktiga med att prata trender på Nordic eCommerce Summit eftersom det sällan hjälper ehandlare här och nu. Men när vi stötte på Nils Müller från Trendone kunde vi inte låta bli att bjuda in honom till Summit i Stockholm. Nils är specialist på att hitta trender som faktiskt kommer att slå, och han visar generöst upp ny vetenskap som kommer att förändra ehandeln. Förutom lite teknikstrul i början gav Nils publiken en riktig show med hjälp av sin kollega Franziska “Futura” Krauskopf och visade hur våra handelsvanor och vår verklighet kommer att se ut år 2025.
Sverker Lindbo – Matvaror på nätet, utmaningar och möjligheter
Sverker Lindbo är en erfaren ehandelspionjär som vi hade privilegiet att få lyssna på under Nordic eCommerce Summit 2014. Han arbetar som affärsutvecklingschef på Ocado som säljer matvaror på nätet och har tvingat de traditionella matkedjorna att följa i deras spår. De har inga fysiska butiker utan ett automatiserat lager där kundernas matkassar plockas och packas på ca 45 minuter, för att sedan levereras direkt till deras hem.
Se Sverkers presentation och få en inblick i Ocados affärsverksamhet och siffror.
Vad hände med Nordic eCommerce Summit?
Ett framgångsrikt event. Nöjd publik, nöjda partners. Ehandlare som tyckte att innehållet var relevant, leverantörer som knöt kontakter med potentiella kunder. Allt verkade väldigt bra. Men det ingen visste var att företaget som arrangerade eventet blödde pengar.
”Det var en bra konferens 2012, vi la ganska mycket pengar på eventbolag och annat, och då blir det ju bra – men inte lönsamt”, säger Sarah Wittbom som då var marknadschef på Nordic eCommerce Knowledge, också kallat NeK.
Sarah hade kämpat hårt för att få till innehållet på Nordic eCommerce Summit under flera år.
”Jag hade verkligen fått slåss för mina idéer om hur ett konferens-innehåll skulle vara. I stort sett började det stora arbetet år 2010 med att jag drev igenom vissa saker. Bland annat ville jag ha mer intressanta talare. Jag drog ner tiden som partners fick tala på scenen från t.ex. 40 minuter till 12 minuter. En leverantör och partner blev så vansinnig att jag fick en stor utskällning av honom och hans chef, jag var helt förstörd efter det men ändrade inte upplägget för det. Jag drev också igenom att få ha Joel Falck och Anton Malmberg på scenen för att prata om sin ehandel där de sålde muminmuggar. Flera sa åt mig före konferensen att det var helt galet, det var väl ingen som ville lyssna på det. Efteråt var det just den presentationen som uppskattades mest. Det kändes som att jag förstod vad ehandlarna faktiskt var intresserade av att höra från scenen.”
Framgången med nytänkandet kring innehåll gav mersmak och inför Summit 2011 tyckte Sarah att det var dags för fler förändringar.
”Det året satte vi stopp för att partners och leverantörer kunde betala för att få stå på scenen. Jag kommer ihåg hur nervös jag var före Summit, vi hade fått en hel del kritik från kända ehandlare. Jag var rädd att bli totalsågad av sådana erfarna personligheter som Katrin Lundgren, Peter Höjman, Dan Nilsson och andra. När jag efter konferensen läste alla positiva omdömen på Twitter, bland annat Dan Nilsson som skrev att ’Efter NeS vet jag att jag bara vill jobba med ehandel i resten av mitt liv’ så grät jag faktiskt. Det var så fantastiskt för jag kände att jag inte bara hade lyckats med att förmedla några bra tankar, utan vi hade faktiskt nått hjärtan. Vi hade lyckats ge inspiration och mod till ehandlare.”
De här erfarenheterna gav Sarah självförtroende att fortsätta på samma väg. Men då är vi tillbaka på Nordic eCommerce Summit 2012, för två år sedan.
Medan Sarah stod på scenen hade hon ibland svårt att hålla masken.
”Samtidigt som jag stod där och log och försökte vara proffsig, visste jag inte om jag hade ett jobb eller inte efter Summit. Situationen internt och de ekonomiska bekymren gjorde att jag verkligen inte visste vad som skulle hända dagen efter konferensen. Det var också mycket jag var missnöjd med det året, och det kändes så sorgligt att jag inte kunde uträtta allt det jag ville.”
Nordic eCommerce Knowledge befann sig i en situation som många ehandelsverksamheter kan relatera till. Bra verksamhet, hög kundnöjdhet, populära produkter, men ingen lönsamhet. Tvärtom – pengar behövde skjutas till regelbundet för överlevnad.
Christopher Månsson, AD på Nordic eCommerce Knowledge, stod inte på scenen, men försökte också hålla tillbaka oron under Summit, medan han hade koll på tekniken.
”Jag kommer nästan inte ihåg hur jag kände då, jag har en tendens att liksom stänga av när det blir för jobbigt. I juli satte jag igång med att packa ihop kontoret och tog hem mina saker, jag hade fått beskedet att det var slut, att jag, Lena och Sarah inte hade arbete längre på Nordic eCommerce Knowledge.”
Lena Nilsen, numera vice VD på NeK, minns att de där veckorna var tuffa.
”Ja, det är ju nervöst när man har en familj att ta hand om. Samtidigt var det så frustrerande när man tänkte på vad vi skulle kunna göra med Summit.”
Jag och Sarah brukar prata om himmels- och helvetesdagar, för så är det verkligen. Vissa dagar är underbara, och vissa är helt svarta. När vi har en dålig dag brukar vi prata på telefon på kvällen och skratta åt att det var en helvetesdag och att nästa dag säkert kommer att vara en himmelsdag.
Men så kom vändningen. Sarahs, Christophers och Lenas vision om företaget gick hem hos ägarna och de valde att satsa ännu ett år. En bidragande orsak till att ägarna valde att tro på deras idé var att investerare kontaktade Sarah och ville satsa på just henne, Lena och Christopher för att starta något nytt.
”Det var så härligt att höra att andra trodde på oss, och hade sett vårt hårda arbete. Att äntligen få lite bekräftelse gav mycket energi”, minns Lena.
Sarah fick så småningom uppdraget som VD, och efter lite omorganisering var de redo att köra.
”Vilken lättnad jag kände då den där första tiden, sensommaren 2012”, minns Sarah. ”Samtidigt kände jag en väldig respekt för uppgiften att nu som VD vända siffrorna. Nu i efterhand kan jag ju säga att jag inte hade en aning om vilken oerhörd utmaning det är att göra något sådant. Men jag kände redan då att det här skulle bli svårt.”
En av de första sakerna man gjorde var att leta efter ett event med en modell som man kunde ta efter – ett lönsamt event som också satsade på innehåll.
”Vår förvåning blev stor när vi inte kunde hitta något exempel på ett lönsamt event som verkligen satsar på innehållet. Tvärtom går de flesta med förlust, så vitt vi har sett”, säger Lena. ”Det är förmodligen anledningen till att de flesta event görs som en marknadsföringsinvestering, inte som en produkt i sig, och man satsar på volym när det gäller sponsorer och partners. Det enklaste sättet att tjäna pengar på ett event är att ta betalt för att en leverantör ska få stå på scenen. Det gör ju inte vi, vi har nästan bara ehandlare på scenen, och då måste man tjäna pengar någon annanstans.”
Sarah fortsätter: ”För oss är innehållet superviktigt, och vi vill vara fria att säga vad som helst på scenen – som är relevant för ehandlarna. Vi vill också vara fria att säga att en leverantör är bra utan att det ska ifrågasättas. Men ofta kan det sägas saker som är obekväma för leverantörer. Det är inte helt lätt att behålla den ärligheten och behålla trovärdigheten, det är något vi får kämpa med fortfarande.”
Att ha värdefullt innehåll som affärsidé är inte det lättaste sättet att tjäna pengar.
”Jag brukar tänka på ehandlare som kämpar mot stora konkurrenter som bjuder på frakten och har rea var och varannan dag”, säger Sarah. När man arbetar som vi gör är man beroende av att människor värderar kundupplevelsen högre än priset, och det gör inte kunderna alla gånger. Vi har full förståelse för det så klart, men vi arbetar på och hoppas att vi vinner i längden.”
Uppgiften inför Nordic eCommerce Summit år 2013 var att genomföra det utan förlust. Vilket inte visade sig vara så lätt.
”Flera hade haft synpunkter på Waterfront som lokal för Summit de föregående åren och vi kände att det var dags att pröva något nytt”, berättar Lena. ”Waterfront kommer med en hög prislapp, och man har inte stor frihet när det gäller att bygga lounge, välja mat och så vidare. Vi tyckte att det var perfekt när vi kom på att Cirkus i Stockholm kunde funka. Den lokalen passade också oss bättre på något sätt,den har charm och känns gedigen. Och med ett lägre pris än Waterfront. Vi ville på sikt sänka biljettpriset så att fler ehandlare skulle ha råd att gå. ”
En annan sak man bestämde sig för var att minska samarbetet med de dyra eventföretagen.
”Eventbranschen är jätteknepig. Det finns någon sorts konsensus i branschen att man kan ta överpriser och lägga på kostnader som är svåra att reda ut i efterhand vad det faktiskt rörde sig om. Dessutom är branschen så liten att det är svårt att förhandla om priser. Alla känner alla och tar ungefär lika mycket. Vi bestämde oss för att ta över så mycket kontroll vi kunde, vilket inte visade sig vara så lätt som nybörjare”, säger Lena som fick jobba mycket med detaljer inför Summit 2013.
Det visade sig bli tufft. Med färre i personalen, mindre budget, och ingen eventfirma som stöttade upp blev det hårt arbete i många månader. Det var inte bara ekonomin och det hårda arbetet som var utmaningen.
”Jag fick höra från några bekanta att vissa i branschen hade slagit vad om hur länge jag skulle orka som VD”, minns Sarah. ”Jag kände en väldig press, speciellt eftersom jag fick lära mig allt från början: ekonomi, ledarskap, rekrytering, allt. Många gånger har jag känt och känner fortfarande att jag inte räcker till, att jag inte borde vara VD. När man då hör att andra skämtar om att jag snart kommer knäckas blir man lite nedslagen.”
Räddningen under sådana stunder är att kunna prata med någon som förstår och kan uppmuntra.
”Magnus Fredin, min man, och Dan Nilsson har verkligen stöttat mig under hela resan, speciellt när det gäller att förstå hur allt hänger ihop ekonomiskt, men också rent mentalt”, avslöjar Sarah.
Lena kan också dra sig till minnes tillfällen som har varit avgörande.
”När jag tänker tillbaka på alla de som har stöttat oss när det varit jobbigt känner jag mig så tacksam.”, säger Lena. ”Ett tydligt minne jag har är när vi hade ett möte med Robert och Helena Kimber på Compost. De såg att vi var förtvivlade och tog oss åt sidan för att fråga hur det var med oss egentligen. De tog sig verkligen tid att förstå och lyssna på oss. De såg hur mycket känslor vi hade investerat i detta, och de var några utav de första som hejade på oss när vi tog nya tag. Sådant där kommer man ju aldrig att glömma.”
Trots ekonomiska problem, människor som motarbetade NeK och en tung arbetsbörda genomfördes Nordic eCommerce Summit 2013 utan förlust. Gick det problemfritt? Nja.
”Vi jobbade praktiskt taget dag och natt tiden före Summit. Det är lätt att missa saker när det gäller ett event som sedan får stora konsekvenser”, säger Christopher. ”Vi gjorde fel med en del saker, och eftersom vi var sent ute med annat hade vi ingen felmarginal. Tryckeriet var sena med programmen till exempel, vilket gjorde att det var svårt för deltagarna att hitta till rätt symposie. Vi märkte också att vi hade behövt fler skyltar för att underlätta logistiken. Flera personer som skulle komma och hjälpa oss med registreringen första morgonen dök aldrig upp. Kvällen innan meddelade Cirkus att de inte kunde öppna lokalen den tiden som vi hade avtalat, utan mycket senare. Stockholms lokaltrafik låg nere en timme på morgonen vilket gjorde att ungefär 700 personer kom samtidigt. Så här höll det på, och vi var inte förberedda. Åren före hade vi varit tidigare i planeringen och haft fler som kunde lösa oväntade situationer.”
Jag blir stressad bara jag tänker tillbaka på Summit 2013. Vid ett tillfälle höll teknikerna på att tappa datorerna, mixerbordet och all utrustning som vi satt med under konferensen. Jag högg tag i det mesta och vi lyckades starta om allt innan talaren på scenen skulle byta bild – vilken tur.
Flera deltagare märkte av stressen hos teamet på NeK under Summit, och även Sarah, som stod på scenen.
”Jag fick ju veta om problemen som pågick och kände mig ganska olycklig medan jag stod där och försökte koncentrera mig på att innehållet var intressant”, berättar Sarah. ”Samtidigt hade jag helt enkelt inte haft lika mycket tid att jobba med talarna och deras presentationer. Det var jättetufft. När man känner att det inte blir så bra som man har tänkt sig, eller så bra som deltagarna förtjänar, usch. Det vill jag aldrig uppleva igen”.
Hemresan efter Summit var tung.
”NeS hade ju haft en uppåtgående kurva de senaste åren, det hade blivit bättre och bättre. Att sedan ha en dipp år 2013 när vi äntligen hade fått göra det vi ville, det var tungt.”
På väg hem till Malmö efter Summit twittrade Sarah:
”Nä nu ska jag planera ett annat event. Nämligen mitt bröllop. Om en och en halv mån blir jag fru Wittbom.”
Bröllopet gick av stapeln i juli och bröt av de funderingar som Sarah hade haft sedan Summit.
”Ja, det var många tankar som gick runt i mitt huvud. Skulle jag lägga av, hade jag misslyckats? Jag hade lyckats med det som styrelsen ville: rädda siffrorna. Men å andra sidan hade jag gjort många besvikna. Kritiken från vissa var skoningslös, och kanske med rätta. Samtidigt kom uppmuntran mest från ehandlare själva, och det påminde mig om varför jag tycker att den här branschen och människorna i den är så fantastisk. Jag kunde helt enkelt inte ge upp.”
Stapelbäddsparken i Malmö är den plats dit Sarah går när hon behöver ta nya tag. Där hämtar hon inspiration från skatarna som kan hålla på i timmar för att lära sig ett nytt trick. De gör samma sak om och om igen, utan att ge upp. Till slut lyckas de, ibland flera dagar senare.
Tiden efter Summit var full av analyser av bristerna och samtal med partners. Samtidigt var man tvungen att fortsätta planerna på nästa års Summit.
”Förhoppningen hade varit att Summit 2013 skulle vara så fantastiskt att partners skulle stå i kö för att få vara med till nästa år. Nu blev det ju inte så”, berättar Lena. ”Flera partners hoppade av på grund av sitt missnöje. Däremot visade det sig vilka som verkligen trodde på vår vision, och det är ju dem man långsiktigt vill arbeta med. Bland annat valde Klarna och PostNord att fortsätta att vara medarrangörer, och tre andra större företag anmälde intresse för att växla upp vårt samarbete.”
Flera av de utländska gästerna hade uttryckt sin stora beundran över Summit på Cirkus. Samtidigt berättade de hur mycket mer de var tvungna att betala för mässor och konferenser utomlands. Detta var lite av en ögonöppnare för Nordic eCommerce Knowledge. Kanske det skulle gå att bli mer internationell?
”Vi har ju egentligen alltid tittat på stora internationella mässor för att få inspiration”, säger Christopher. ”De senaste två åren vet vi att många i branschen har åkt utomlands för att få gå på de riktigt stora mässorna”.
Sarah fortsätter:
”Så vi tänkte att det skulle passa bra att skapa en sådan mässa här i Sverige. Vi visste att vi var tvungna att lämna Cirkus – vi älskade lokalen, men flera partners såg det som en omöjlighet att vara där igen. Att hitta en lokal i Stockholm för en sådan stor mässa är inte lätt, och Waterfront kändes tungjobbat i de volymerna. Men så kom tanken på Malmö upp – nästan alla hos oss sitter ju där – och vi är jättestolta över Malmö som stad. När vi började tänka på att vi kunde få bjuda in ehandlare till Malmö fick vi en nytändning.”
När Malmö stad och Region Skåne fick höra om planerna blev de eld och lågor. Det visade sig tidigt att flexibiliteten var mycket större än i Stockholm, politikerna ville gärna vara inblandade och hjälpa till. Efter förfrågningar i utlandet såg man också att utländska aktörer tyckte att Malmö var smidigare att ta sig till än Stockholm och kändes närmare kontinenten. Malmö Arena bokades till den 5 och 6 november 2014.
”På Malmö Arena kan vi verkligen göra det vi vill, friheten är väldigt stor, och möjligheten att bygga en mässa inriktad på tekniken bakom ehandel känns oändlig”, säger Sarah. ”Partners kan äntligen bygga spännande montrar som verkligen är roliga att besöka och vi kan ta många fler besökare. Att inkludera resebranschen är också lättare i och med att fler internationella aktörer känner sig lockade. Dessutom kan vi prata om ehandelns viktigaste tid på året: julhandeln.”
Men om det var något som var tydligt efter Summit 2013 var det att fler medarbetare behövdes för att kunna genomföra konferensen på ett högkvalitativt sätt.
”Rekryteringen började redan före Summit 2013, och vi fortsätter än idag”, berättar Lena. ”Det har gjort stor skillnad, och vi är väldigt glada över det team vi har nu. Vi lärde oss ju otroligt mycket under 2013. Fortsatt så har vi valt att göra det mesta själva, och bara jobba med eventbolag under själva genomförandet, och nu har vi stenkoll på allt, vilket känns skönt.”
Teamet vid artikelns publicering: Från vänster: Ari, Louise, Lena, Fredric, Sarah, Bupe, Andreas, Christopher.
I början på 2014, mitt i planerna av Summit i Stockholm och i Malmö, bestämde man sig för ytterligare en satsning – Savvyjane.com.
”Vi vill skriva om de människor som finns bakom ehandeln och den digitala revolutionen, samt leverera fördjupningar i ämnen som är intressanta för ehandlare men också för många andra. Vi är inte journalister, och det är viktigt”, hävdar Sarah. ”Vi har inte stor respekt för medierna längre med sin jakt på skandalhistorier. Alltför många entreprenörer och ehandlare har fått titta på medan journalister har drivit en häxjakt mot innovation, ehandel och entreprenörskap. Vi förstår att inte alla journalister gör detta medvetet, men när de ständigt och jämt tar upp en sida av ehandeln skrämmer de kunder. Journalister har också visat sig vara de främsta förespråkarna av jantelagen. Vi beundrar företag som Vogue och The Verge. Vogue förändrade hur medier rapporterade om mode, och såg till att mode blev intressant för den vanliga människan. The Verge har gjort något liknande med teknik, och har också breddat sig med andra ämnen. Vi vill göra ehandeln och tekniken bakom den spännande och inspirerande för alla. Receptet för det är att lyfta fram människorna. Det är de fantastiska personligheterna bakom ehandelsverksamheterna som har inspirerat och motiverat oss till att fortsätta och satsa ännu mer. Vi vill sprida det budskapet till andra och hoppas att det smittar av sig.”
Det första ehandelsköpet gjordes 1984 av Jane Snowball, 72 år. Hon tyckte att det var ”wonderful”, och lösningen gjorde hennes liv lättare.
”Det är just den magin mellan kunder och ehandlare som vi tror på” berättar Sarah. Vi kallar vår nya sajt eller ehandelsmagasin för ”Savvyjane.com” till minne av Jane Snowball, som trots sin ålder inte såg några hinder att göra något så revolutionerande. När kunderna är nöjda och ehandlaren är passionerad och har en verksamhet som fungerar, tycker vi att det är fantastiskt. Ehandel har öppnat så många vägar för kunder och företag och det finns så mycket kvar att göra. Vi vill uppmuntra, inspirera och göra det lite lättare för ehandlare och kunder att göra den resan.”
Hur ser framtiden ut med konferens i Malmö, konferens i Stockholm och Savvyjane.com?
”Nu när vi är fler och ekonomin är något så när stabil känns det roligt igen att göra allt det här”, säger Sarah. ”Vi vill verkligen bygga Summit i Malmö till något stort, och behålla Summit i Stockholm som den klassiska, lite mindre, kunskapskonferensen.”
Sarah fortsätter: ”Vi vill helt enkelt förändra sättet man genomför konferenser av den här typen. Det handlar inte bara om att ha bra talare på scenen, utan hur du får besökarna att prata med varandra i pauserna. Precis som vi pratar med ehandlare om att erbjuda kunden en hel kundupplevelse, försöker vi tänka likadant med Summit. Expertisen om hur du ger en bra upplevelse på en mässa ska sitta hos oss som arrangerar den, det är ju ändå våra gäster som vi känner för. Så även om vi tar en stor risk med att anordna ytterligare ett Nordic eCommerce Summit utanför huvudstaden, känns det helt rätt att göra det.”
Tack vare Summit 2013, vet teamet på NeK vilket hårt arbete som krävs för att ta en risk. Medan solen går ner i Västra hamnen i Malmö, hem för Nordic eCommerce Knowledge, kan man inte annat än hålla med: det känns helt rätt.
Kraften kommer inifrån – Therese Hillman, Gymgrossisten
Som ehandlare är man oftast nöjd om man har tillväxt – eller om man går med vinst. Att nå båda målen samtidigt är få förunnat. Therese Hillman är VD för Gymgrossisten, Nordens ledande onlinebutik när det gäller träning och kosttillskott – ett företag som vuxit stadigt sedan starten och dessutom visar vinst. Nyckeln till framgång? Personal som brinner för produkterna och företaget!
Vad är det som har tagit dig och Gymgrossisten till den position ni har idag?
– Passion. Jag är genuint passionerad för vårt bolag, för produkterna, för affärsmodellen. Jag tror verkligen stenhårt på den. Sedan har vi en historia som gynnar oss. Vi vet att vi kan växa och att vi kan växa med lönsamhet – det har vi gjort under hela vägen. Det tror jag lyser igenom. Det är också något som jag tagit med mig när jag rekryterar, som jag tror finns hos alla jag jobbar med och som jag söker hos alla. Jag måste känna att de är genuint passionerade. Och när man är det… ja, jag tror inte att man kan fejka en sådan sak. Att man verkligen står upp för bolaget. Det behövs, för det blåser väldigt ofta! Att vara med på en tillväxtresa hela vägen – det är inte lätt.
Det som gjorde att jag blev VD var nog att jag alltid har tänkt på helheten. Alla delar, alla funktioner… jag är nog en person som nördar in mig på att verkligen förstå hur saker som logistiken och affärssystemen fungerar. Hur skickar man information mellan webb och affärssystemet till exempel? Sådant måste jag bara veta.
Sedan kom jag in i ett skede när vi var så pass små att man kunde ta till sig hela bolaget. Jag har alltid varit nyfiken och velat veta hur allting fungerar, så jag tror att jag har utvecklats med bolaget. Det blir ganska tydligt om man tar ett tidigt ansvar och man visar att man vill ta ansvar… det är egentligen alla chefers dröm kan jag känna idag, när någon visar att de vill äga en fråga så är det fantastiskt skönt! Och det tror jag att jag gjorde utan att egentligen tänka på det. Jag ville att vi skulle vara duktiga!
Det är ju något positivt när passionen tar sig uttryck i en detaljmedvetenhet.
– Ja, det tror jag också grundar sig i att jag kände kunden, att jag hade bra koll på vem kunden var och att jag själv attraherades av produkterna. När jag själv gick till gymmet så fick jag input där. ”Jaha, du jobbar på Gymgrossisten, vet du, jag tycker…”. Väldigt värdefullt. Vårt varumärke sticker ut och alla har en åsikt, antingen positiv eller negativ.
Hur har branschen förändrats under din tid?
– Folk som skakade en proteindrink gjorde det nästan under skrivbordet, om de ens tog med sig den till kontoret. Och man såg på det som att det bara var något som ”de där stora killarna” höll på med. Idag ställer man gärna upp sin shaker på skrivbordet och man vill signalera att ”jag är en person som tränar, jag tänker på min kost”. Så det har gått från att vara något för de som vi kallar ”hardcore”, som funnits på gymmen i alla år, till att nå ut till gemene man.
Och då har ju vår affärsmodell fungerat, för den störste killen på gymmet har ju ändå lyckats, han har ju byggt det som man kanske har som mål när man börjar. Även om man själv har mål som kanske är tio procent av vad han har lyckats med. Men man tittar på honom, frågar hur han har gjort och får rekommendationer – och om han då har varit kund hos oss i tio år är det en fantastisk ambassadör.
Varför har synen på träning förändrats så mycket?
– Jag tror att sociala medier har mycket med saken att göra. Folk är väldigt benägna att tala om att de tränar och vad de äter – och det är klart att det gynnar oss när folk står med en shaker från Gymgrossisten och lägger upp bilder på våra produkter! Våra kunder vill signalera att de är hälsosamma med våra produkter.
Ni finns ju både i fysisk butik och på nätet. Det är också en sorts signal.
– Ja, och våra butiker har egentligen också vuxit med oss. 2007 hade vi fem butiker och idag har vi tjugofyra. Så de fysiska butikerna har hela tiden varit en del av vår kärnverksamhet. Vi tycker att det är viktigt att möta kunden, visa att vi finns. Visa att vi kan produkterna, att vi lever produkterna. Mycket av det vi försöker säga på vår sajt säger vi också i butik. Står det en stark, vältränad kille eller tjej där och ger goda råd så får du precis det du förväntar dig – och den känslan vill vi att man ska få på sajten också.
Ja, det är mycket man måste ta till sig om man är nybörjare.
– Visst är det så. Men när man handlar produkter som hänger ihop med ett intresse, som träning, så är man mer benägen att tycka att shoppingen är lustfylld. Och när sedan produkterna tar slut, ja, det är många av våra kunder som säger att de inte kan klara sig utan dem ens en dag, och då är det ju lätt att komplettera genom att åka till butiken. Så vi ser det som en jättestor fördel att ha både fysiska butiker och näthandel.
Ni har ju ett stort produktsortiment. Både när det gäller antalet produktkategorier och hur många produkter ni har inom varje kategori. Är det vad som krävs för att lyckas?
– Vi har alltid känt att det är en edge för oss. Vi ska ha ”världens bästa sortiment inom kosttillskott”, det har vi alltid sagt. Och det låter ju jättekaxigt att säga, men nu har vi kommit upp i den storleken att vi faktiskt kan ha det. Och det har visat sig att det är något som kunden vill ha. Det tänker jag själv på när jag går handlar mat, jag vill ju inte ha tre varumärken att välja mellan. Ska jag köpa ketchup vill jag ju att det står tio olika sorter på hyllan! Sedan väljer jag en – men man vill ju se vad som finns innan man gör sitt val, vad det än gäller. Och kosttillskott är väldigt likt livsmedelsinköp på det sättet. Man vill se utbudet, från det billigaste till det dyraste, vad är svenskt, vad är ekologiskt…
När man kommit upp i den storleken vi har nu så har vi också möjligheten att ha ett så pass stort utbud att vi kan sticka ut. Den fysiska handeln kan aldrig ha ett utbud på 8000 produkter inom kosttillskott.
Man kommer inte till den positionen över en natt. Du har alltid talat om att en ”kontrollerad tillväxt” har varit viktig för er. Kan du berätta om det?
– Vi har inte haft en kassa att ösa ur och vi har hela tiden haft krav på oss från våra ägare. Tydliga mål att uppnå. Så det har nog krävts att vi i bolaget har varit väldigt ekonomiska.
Vi har kanske investerat för lite i vissa fall. Eller för sent. Det är något vi har fått lära oss den hårda vägen. Men vi har också lärt oss att det går att växa utan att man bränner pengar. Jag tror trots allt att vi har lagt pengarna på rätt saker. Sedan har vi haft en tillväxt som varit högre än beräknat i vissa fall – och då har vi legat efter i våra investeringar, tyvärr. Men jag tror samtidigt inte att det är sunt att aldrig visa lönsamhet. Det är klart att jag skulle vilja lägga massor på marknadsföring och göra vårt bolag ännu större, men jag tycker att det är viktigt att hålla fast vid sin affärsmodell. När man har hittat något som bär sig och man har tillväxt… då har man något som fungerar. Visst vill jag ta större marknadsandelar, men inte på bekostnad av vår affärsmodell.
Hur viktigt är priset?
– Vi vill alltid vara prisledande.
Men inte prisdumpande?
– Nej, jag tror inte på det i längden. Då lär man kunden att produkten inte har det värde som man faktiskt måste ta ut. Det vi alltid kommunicerat under de här sju åren har varit att vi prioriterar att ge ett attraktivt pris till kunden – men att vi bygger tillväxt med pris. För oss betyder det att vi aldrig kommer att kämpa för att få världens högsta bruttomarginal så att kunden känner sig lurad, utan då gör vi hellre en attraktiv kampanj och driver tillväxt på det sättet.
Hur tänker du när du rekryterar personal?
– Vi har gått runt på ganska lite personal under de här åren. Det har varit slitit under vissa perioder. Det har vi lärt oss nu, så att vi rekryterar smartare. Det har man också möjlighet till när man är större, då kan man ta in fler specialister. Innan fick vi mer hugga i där det behövdes. Vem kan det här lite grand? Den som kunde lite om datorer fick rycka in där, fast det kanske var en marknadsförare. Nu har vi råd att ta in en specialist inom varje genre och då tror jag att man får ut mycket, mycket mer.
”Vi rekryterar helst människor som gillar varumärket och som är passionerade för våra produkter från början.”
När man är ett litet bolag sätter ju varje ny person sin prägel på verksamheten. När man blir större är det väl snarare utmaningen att bevara en företagskultur?
– Ja. Jag tror att vi rekryterade 48 personer förra året. Och jag tror att de alla slås av när de börjar är att de direkt har en viktig uppgift att fylla. De är så efterlängtade. Efter en månad tycker alla att den nya personen har varit här länge. Så vår kultur nu bygger på att vi tar emot en ny kollega varje måndag – och på att den som kommer in är så efterlängtad att han eller hon bara kan komma in och ta ansvar. Där tror jag vi har lyckats. Sedan är vår medelålder trettiotvå och jag tycker att alla kommer hit med ett mycket öppet sinne. Men vi rekryterar helst människor som gillar varumärket och som är passionerade för våra produkter från början. Då blir det ganska mycket lättare.
Skulle ni kunna ta in någon som inte har koll på gymvärlden?
– Ja, det är klart. Men då måste man ha en vilja att lära sig, att verkligen gå all in. Jag tror att det är mycket lättare att kunna prestera om du kan kunden från början. Och sedan är det så att om du är intresserad av träning och kommer till ett bolag där alla pratar och lever träning så möts man kring det, det blir en samlingspunkt även om man har väldigt olika arbetsuppgifter. Jag tränar själv mycket och jag har alltid känt att det har varit en stor fördel för mig i den här branschen.
”När vi ska göra en kampanj så tänker vi direkt på hur det kommer att påverka logistiken.”
Många ehandlare upplever logistik som en tung bit att jobba med. Hur upplever du det?
– Det har egentligen alltid varit kärnan för oss. Tidigare hade vi vårt kontor på ett öppet plan precis ovanför lagret, så vi har nog alltid levt med logistiken som en väldigt naturlig del av vår verksamhet. I och med det så har vi haft fokus på det och vi har alltid pratat om det. När vi ska göra en kampanj så tänker vi direkt på hur det kommer att påverka logistiken. Sedan har vi historiskt sett alltid underinvesterat i logistiken fram tills för två år sedan, när vi verkligen satte det på kartan och flyttade till vårt nya logistikcenter. Sedan dess har jag känt att om vi kan ligga före på den här biten, om vi kan vara grymma på logistik så har vi en fördel gentemot alla andra. Och jag tror vi har sett hur svårt det är att skala upp logistiken.
Det är en stor fördel att ha logistiken i centrum. Om kunden får en snabb leverans och de kan känna att den som packat har gjort det omsorgsfullt och att vi också brinner för de här produkterna… då blir det bättre hela vägen. Samma sak med kundtjänsten. När man ringer dit möter man någon som bryr sig, som kan produkterna. Nu ser jag det mer som en stor och spännande utmaning, att det finns så mycket man kan göra med logistiken.
”Jag tycker att det ska vara en självklarhet att man ska leverera inom en dag i hela Norden.”
Det som känns stelbent är att man inte ser Norden som en marknad. Jag tycker att det ska vara en självklarhet att man ska leverera inom en dag i hela Norden. Saker som att aktörerna inte kan täcka mer än vad de gör och att man inte kan få direktbil om man inte är tillräckligt stor – det är sådant som vi brottas med varje dag.
Det känns som att du har ett kundperspektiv i det här.
– Ja, absolut. Vi kan ju aldrig bli stora i Danmark, till exempel, om vi inte kan leverera på en dag. Alla danska aktörer gör ju det. Och då tycker jag att det faktiskt inte är så himla långt till Danmark, så det borde man kunna lösa.
Men tanken har ändå alltid varit att ha verksamheten i Sverige, snarare än att starta nya lokala bolag på nya marknader?
Ja, definitivt! Om vi kan vara stora och sälja till hela Norden, så får varje kund tillgång till ett större sortiment. Då kan vi skala upp verksamheten. Det finns ingen ekonomi i att ha lokala lager och kontor. Men visst, vi öppnade upp Tyskland för två år sedan och det är klart att det är svårt att nå hela den marknaden med en hög servicegrad från Sverige. Vi gör det idag, men vi betalar ju för det. Så är det.
Har du haft några förebilder?
Mikael Olander på CDON. Han brann verkligen för sitt företag och har alltid varit en förebild i hur man ska tänka kring kunder och hur man ska bygga bolag.
Mia Brunell har gjort mycket som jag är imponerad av. Inom Kinnevik finns överlag mycket som jag inspireras av, Cristina Stenbeck inte minst. Men det finns många bra chefer inom MTG och jag har kunnat följa dem på nära håll. Där har man alltid varit duktiga på att plocka upp talanger tidigt och det tycker jag att vi är bra på inom CDON Group nu också. Om våra kunder är unga och om vi själva ska vara nära kunden så tror jag att det kan vara lättare när man är ung. Man vågar köra på, för man har ingen erfarenhet av hur det är att köra i diket!
Fast förr eller senare kommer det en motgång.
Javisst. Men man är ju inte ensam. Om alla i bolaget delar samma värderingar och känner en delaktighet så tror jag dels att det händer färre tråkiga saker, och dels att man har möjlighet att lösa problemen snabbare och bättre.
Hur ser du på att vara en del av en större företagsgrupp, med tanke på att ni är en del av CDON Group?
Man utsätts nog för saker tidigare än annars, som litet bolag. Man blir mer exponerad. Men man lär sig också av varandra, både av framgångar och av misstag. Vi delar ju kontor och arbetar mycket för att ha ett samarbete mellan bolagen, så att man kan stöta och blöta problem med likasinnade i samma position. Det är väldigt värdefullt, man känner sig aldrig helt ensam för att man vet att det finns fem andra som brottas med samma vardag.
Din roll som VD förändras också i takt med att Gymgrossisten växer. Det går kanske inte att ha samma detaljkoll i ett större bolag, man måste lämna över saker till andra och fatta en annan sorts beslut.
Jo. Det handlar mycket om rekryteringen. Jag tycker om att hitta någon som är riktigt bra på något, bättre än vad jag någonsin skulle bli. Då känns det bara skönt att lämna över, när man lämnar saker till någon som brinner för IT eller logistik eller vad det kan vara – och som kan ägna hela sin tid åt det. Det blir en helt annan dynamik då.
Men lite tråkigt för dig personligen ändå?
Det klart att man vill vara i verksamheten! Men jag får också vara ödmjuk och se till vad som är bäst för bolaget. Det är klart att jag vill veta vad som händer överallt, men det är nog bara att förlika sig med att bolaget förändras och min roll med det.
”Vi ska fortsätta växa i den takt som vi gjort hittills. Miljarden är ju en stor milstolpe… så klart.”
Vart är ni på väg som bolag?
Vi ska fortsätta växa i den takt som vi gjort hittills. Miljarden är ju en stor milstolpe… så klart. Att expandera geografiskt, där ser jag en stor potential. Och att ta hand om alla kunder vi har, det är en utmaning på en växande marknad.
Är en omsättning på en miljard inom räckhåll?
Vi omsatte närmare 700 miljoner 2013, så vi kommer snart att vara där! Det är ju en sorts drömgräns för alla här, men sedan vill vi fortsätta. Vi har ju sett vad andra i gruppen har gjort, CDON och Nelly exempelvis – och vi är helt säkra på att vi också kan nå dit. Det finns mycket kvar att göra och det tror jag driver flera som jobbar här. Många har nästan bara varit här och ser tillväxten som det normala.
Det blir en känsla av att det alltid kommer nya kollegor hela tiden?
Precis! Det är ganska fascinerande. Men vi har ju saker att ta tag i varje dag så det är kanske inte så att vi sitter och tycker att vi är så himla duktiga hela tiden. Svårigheterna håller ju oss på jorden. Fast för mig är det precis det som ehandel handlar om – problemlösning och nya utmaningar.
eDokumentären om Fyndiq
Fyndiq har gjort en snabb och intensiv resa från starten 2010. Men historien började långt före. Fyndiqs grundare berättar i eDokumentären om hur allt började, utmaningar med investerare, det oumbärliga teamet och hårt arbete som ibland också kan bli för hårt. Med ambitionen att bli Ullared på nätet har Fyndiq växt och blivit en ehandel att räkna med i Sverige. Nästa steg är expansion utomlands och frågan är: Kan Fyndiq bli nästa Amazon? Lyssna på eDokumentären om Fyndiq, berättad av Fredrik Norberg, Dinesh Nayar, Micael Widell, David Brudö och Dan Nilsson.
Syftet med våra eDokumentärer är att hylla företeelsen e-handel med personer, företag och händelser som på olika sätt har banat väg för e-handeln. Vi tycker att e-handeln har vuxit och blivit något fantastiskt trots många motgångar.
Ehandelskändisars första tweet
Att följa ehandelspersonligheter på sociala medier säger mycket om vad de bekymrar sig över, när de blir glada eller vad de gör på fritiden. Vi funderade på vilket uttryck i sociala medier som skulle säga mest om en person. Vi provade en teori om att förmodligen säger den allra första twitteruppdateringen ganska mycket om oss som person. Vi roade oss med att ta fram de allra första tweetsen som några ”ehandelkändisar” i Sverige har lagt upp…. avgör själva om ni tycker det säger mycket om personen.
Självpublicering av e-böcker – hur funkar det?
Marknaden för e-böcker är på uppgång, under 2012 gick Amazons försäljning av e-böcker upp med så mycket som 70%. De säljer nu fler e-böcker än tryckta böcker.
Sedan jag skaffade mig en iPad har jag börjat läsa fler böcker själv, något jag inte varit särskilt förtjust i tidigare. Född i början på 80-talet tillhör jag generation Y och är ganska fäst vid tekniska prylar – vilket förmodligen är anledningen till att böcker på en läsplatta tilltalar och stimulerar mig på ett sätt som pappersformatet inte gör. Men kanske är det också för att jag är endast en fingersvepning från e-post, Twitter och webben. I och med e-böckerna har jag också fått upp ögonen för det här med självpublicering – något många fler borde känna till. Vi på Nordic eCommerce Knowledge har börjat nyttja detta själva. Jag tänkte gå igenom några av de alternativ som marknaden erbjuder. Jag tror att detta kan vara något för dig som jobbar med marknadsföring i någon form. Eller varför inte börja ta betalt för dina digitala alster och maximera spridningen av dessa?
Men vi börjar från början. Hur ser marknaden för e-böcker ut för dig som konsument?
Det finns egentligen ingen antagen standard för e-böcker, vilket kan upplevas som lite av ett problem. Det beror mycket på att det fortfarande är en ganska ny marknad. Om du ska börja köpa digitala böcker vill du kanske lagra dem på ett sätt som liknar den fysiska bokhyllan. Du vill försäkra dig om att du kan använda dem på nästa genarations läsplatta, mobiltelefon eller dator. Men denna önskan är fortfarande just en önskan. Det finns ingen optimal lösning som det ser ut idag. E-böcker publiceras i olika format och är begränsade till vissa applikationer och i vissa fall begränsat till enstaka läsplattor.
Försök till en öppen e-bokstandard har gjorts – formatet kallas ePub och stöds av många stora förlag och företag – men det är inte alla som följer standarden.
Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/EPUB
Men det finns trots detta en hel del bra format. Apple bygger sitt eget ekosystem på iTunes och App Store och vill att du läser böcker på Apple-enheter – såklart. Amazon däremot låter dig läsa dina böcker på den enhet du vill, även på konkurrentens enhet, men på Amazons villkor och med just deras applikation.
Men vilken plattform ska du då satsa på?
iBooks
Apples applikation för e-böcker heter iBooks. Appen finns för iPad, iPhone och iPod Touch och iBooks använder sig av formatet ePub. Det går också att lägga till böcker i PDF-format. Apples tredje format kallas för IBA och detta format är Apples egna som produceras med applikationen iBooks Author. Något jag kommer in på senare.
Kindle
Amazon Kindle syftar på deras egenläsplatta först och främst, men det är även namnet på deras applikaton för e-böcker. Applikationen finns för Windows, Mac, Android-telefoner, Apple-telefoner, Windows-telefoner och BlackBerry-telefoner. Amazon tillåter dig alltså komma åt dina böcker på de flesta typer av enheter. Formatet är dock inte ePub utan bygger på Amazons egna format AZW.
Play Books
På Google Play hittar du världens största samling e-böcker. Men tjänsten är inte tillgänglig i Sverige än.
Svenska bokhandlare
Det finns många svenska bokhandlare som säljer e-böcker. Adlibris är en av många och formatet där är ePub.
Fördelar och nackdelar
Fördelarna med Apples lösning för e-böcker är att det finns böcker på svenska, men Apples e-böcker är ganska dyra. Amazon tillåter dig använda e-böckerna på fler enheter men du är i stort sett begränsad till engelska böcker då det idag endast är Amerikanska Amazon som erbjuder tjänsten. Priset för Amazons e-böcker är däremot billigare. Fördelen med de Svenska bokhandlarna är att det finns många böcker på svenska.
Slutsats
Om du inte har något emot att ha flera olika appar på din läsplatta så får du mest ut av att köpa böcker lite här och där. Köp dem där de finns och där de är billigast. Att lista ut vilken plattform som kommer att stå sig längst är svårt. Det sker mycket på det här området just nu. De flesta stora appar för att läsa e-böcker är snarlika och håller ungefär samma kvalitet. Amazons Kindle, Apples iBooks och Adlibris app är alla bra appar.
Självpublicering
Men hur är det då om du själv vill publicera? Jo, då är Apple eller Amazon troligen de två plattformarna att satsa på. Med dessa lösningar går du förbi förlagen och publicerar själv. Du får en större del av vinsten, det går snabbt och smidigt och du behåller kontrollen över dina böcker.
iBooks Author
Om du någon gång skapat ett dokument med text och bild i ordbehandlaren Pages på Mac så kan du börja publicera dina böcker redan idag. Programmet är gratis och påminner mycket om just ordbehandlaren Pages. En fördel är att du kan skapa interaktiva böcker med film, ljud och bild. Nackdelen är att dessa ”multimediaböcker” endast kan läsas av iPad-användare. Nöjer du dig med text och bild går det däremot bra att spara ut dina böcker i formatet ePub eller PDF. Du säljer dina böcker på iTunes Store och får betalt via ditt iTunes-konto. Det är sedan lika enkelt för konsumenten som att köpa boken som det är en app.
Länk: http://www.apple.com/ibooks-author/
Kindle Singles och Kindle Direct Publishing
Kindle Singles är ämnad kortare publikationer typ noveller. Kindle Direct Publishing däremot, tillåter publicering av hela böcker och fördelerna är att böckerna är uppe för försäljning på Amazon Kindle Store inom 24 timmar.
Länk: https://kdp.amazon.com/self-publishing/signin
Det finns säkerligen fler bra alternativ men detta är två av de största som jag tycker du ska titta närmare på.
Vad publicerar då vi på Savvyjane.com?
Det får du snart reda på. Håll utkik på hemsidan den närmsta tiden!
Att välja plattform för sin ehandel
Att välja mjukvaruplattform är ett av de svåraste valen som en e-handlare ställs inför, och det är väldigt svårt att välja ”rätt” bland de lite drygt 30 plattformar för e-handel som finns i Sverige. Ändå är det ju så klart mycket viktigt eftersom plattformen utgör ramarna för vilken rörelsefrihet man har i sin vardag som e-handlare.
Bakgrundsfakta
Alla plattformsleverantörer måste förhålla sig till följande två faktum:
- Den tyske vetenskapsmannen Kurt Gödel bevisade matematiskt på 1930-talet, att ett formellt system (som en e-handelsplattform är) inte samtidigt kan vara fullständigt och motsägelsefritt (utan buggar).
- Varje plattform är uppbyggd av regler (begränsningar) för hur olika typer av händelser skall hanteras samtidigt som de flesta leverantörer vill försöka göra plattformarna så flexibla som möjligt.
Den vanligaste frågan en plattformsleverantör får höra är enligt min erfarenhet: ”Va, har ni inte stöd för det?”. Det är nog lika vanligt som ”Var är min order?” för kundtjänster runtom i e-handelsvärlden. Systemen är ju inte fullständiga för alla möjliga kunder, eftersom det i sin tur skulle innebära att ett antal e-handlare skulle ha identisk verksamhet. Att ett system skulle vara helt motsägelsefritt är i princip en omöjlighet, inte bara på grund av vad Gödel bevisade, men också eftersom det är gjort av människor, som gör fel emellanåt, eller bara har svårt att fullt ut se konsekvenserna av en viss kodsnutt.
Det andra påståendet kan exemplifieras med t.ex. en kampanj som går ut på att köpa 3 artiklar men betala för de 2 dyraste. Det klarar säkert de flesta plattformar, men hur skall rabatten hanteras, framför allt vid retur? Skall den ”smetas” ut på alla ingående artiklar, eller skall den ligga som en egen artikel? Vad händer vid retur om villkoren inte uppfylls längre? Även om man har en mycket avancerad hantering av detta där man kan välja olika sätt att lösa rabatten, kan marknader och artiklar med olika momssatser komplicera ytterligare. Poängen är alltså att till synes enkla funktioner kan bli väldigt komplicerade med olika typer av kunder som säljer olika typer av artiklar där mängder av parametrar kan påverka, inte minst juridik i olika länder. Så fort man väljer ett eller flera sätt att hantera en rabatt så väljer man samtidigt bort andra sätt att göra det på eftersom vissa regler kan vara exklusivt uteslutande.
Plattformsvalet
Att välja plattform är en av de första aktiviteter som man brukar ge sig på efter att man bestämt sig för att starta med e-handel. Ibland handlar det också om att byta ut en existerande plattform mot en ny.
I en perfekt värld där vi kan anta att man börjar från scratch, men har obegränsat med pengar, kan man välja vad som helst. I verkligheten finns ju massor av begränsningar, för att nämna några: historik, personliga relationer, branscher och budgetar.
Jag har valt att ta upp några dimensioner av valet av plattform som kan vara intressanta att fundera över och dela med mig av de erfarenheter jag har på området.
Egenutvecklat vs externt
Ett av de första valen (om det nu är ett val) som man ställs inför är om man skall välja en extern plattform eller utveckla en själv. Att utveckla själv kräver interna IT-resurser i form av programmerare och i praktiken är det väldigt få företag som mäktar med detta. Som med många val man kan göra är det lätt att tro att gräset är grönare, oavsett om man sitter på en egenutvecklad plattform eller en från extern leverantör.
Några fördelar med egenutvecklat:
- Du har kontroll på alla processer själv och kan tillsätta resurser i den utsträckning det behövs för olika utvecklingsprojekt.
- Du får det precis som du vill ha det, utan att hänsyn behöver tas till andra parter.
Några fördelar med extern plattform:
- Du får funktioner “på köpet” utan att du behöver utveckla det själv, dvs hjulet måste inte uppfinnas på nytt hela tiden.
- Du köper dig fri från en hel del av de problem som kan uppstå med en egen e-handelslösning.
När ett företag blir tillräckligt stort är i princip alla e-handelslösningar hybrider. De som utvecklar själva köper ändå in system för vissa delar av processerna som de integrerar, och de som har en extern plattform gör ofta någon form av egna tillämpningar som man kopplar på sitt externa system. Man kan t.ex. ha ett egenutvecklat CMS- och e-handelssystem som lämnar över ordrar till ett standardiserat ERP/affärsystem.
Det finns strömningar åt båda hållen. Många företag som har egenutvecklat tittar om de inte kan hitta en standardplattform som någorlunda täcker deras behov, och de som växer och använder en standardplattform kan känna sig begränsade och börjar utveckla egna program.
Open source vs hyrköpslösning
Teorin bakom open source är mycket tilltalande. Tusentals programmerare sitter på sina kammare och bara förbättrar och finputsar en plattform och lägger till funktioner. Och det funkar: utan tvivel är WooCommerce, Prestashop och Magento plattformar som kan användas av många e-handlare. Det handlar ofta om hur mycket kompetens man har eller vill ha hos företaget som skall använda plattformen. Och har man inte kompetens kan man alltid köpa in konsulter som är specialister på plattformen. Så varför har inte alla e-handlare open source-lösningar? Jag tror att det handlar om fokus. En plattform som vill vara allt för alla har väldigt svårt att lyckas fullt ut. De flesta hyrköpslösningar har någon form av fokus eller branschanpassning eller typ av kunder som de riktar sig till. Det kan vara fokus på B2B eller B2C, en specifik bransch som t.ex. resebyråer, omsättning eller något annat som gör att en specifik plattform är bättre lämpad än en open source-plattform. Även inom open source finns ju differentieringar så att WooCommerce riktar sig till företag med lite mindre omsättning och Magento för de med lite mer omsättning och transaktioner.
Dessutom är det så att dessa två företeelser rör sig mot varandra: hyrköpslösningarna införlivar open source-kod för vissa funktioner och open source-leverantörer hittar på olika typer av paketeringar så att de skall kunna ta betalt på regelbunden basis.
En leverantör av en hyrköpslösning har (förhoppningsvis) en vision om hur framtidens e-handel kommer att se ut för sina kundgrupper vilket skiljer sig något från open source som ju blir vad det blir beroende på vad utvecklarna favoriserar. Kanske inte så stor skillnad praktiskt, men ändå värt att nämna.
Best of Breed vs helhetslösning
Det är fullt möjligt att köpa in en 4-5 system för att täcka sitt totala behov på e-handelsområdet. Ett CMS (Content Management System, för innehållshantering), ett PIM (Product Information Management, för produkthantering och spridning i olika kanaler), ett orderhanterings- och kundreskontrasystem, ett för lager och plock etc. De flesta som säljer ett system som sköter en liten del av verksamheten säger att det inte är något problem att integrera, och det är det oftast inte med moderna system, även om det i många fall tar mycket tid att få allt på plats med alla flöden väl genomtestade. Problemen uppstår istället när något system skall felsökas eller uppgraderas. Man får ofta lägga många timmar på att försöka spåra var ett fel uppstår.
En helhetslösning har rimligen mindre interna- och kommunikationsfel, men det innebär också att man får leva med en viss begränsning. En helhetslösning har rimligen inte lika bra produkthantering som ett system som enbart är gjort för att hantera produkter. Det är vanligt i takt med att e-handlare växer att de får en allt komplexare miljö med olika typer av beroenden mellan system, varför det finns en stor vinst i att så långt som möjligt hålla ihop sin systemmiljö.
Priser och prisskillnader
Bland de plattformar som finns är det rejäla prisskillnader. Alltifrån de plattformar som är “gratis” till de som kostar många hundratusen, till och med miljoner per månad att använda. Vad varje e-handlare vill är ju att få bästa förhållandet mellan pris och prestanda (funktioner, tillgänglighet, nyutveckling etc.). Som nystartad e-handlare har man sällan en så väl tilltagen budget så att man har möjlighet att välja från mellanprisskiktet och uppåt, utan man får nöja sig med gratis- eller lågprisvarianterna. Det som främst skiljer högre prissatta plattformar från lågprissortimentet är antalet funktioner “out-of-the-box” samt möjligheter att anpassa till ens egen verksamhet. För att en plattform skall kunna hålla ett lågt pris krävs hög grad av standardisering samt många kunder. Det är inte ovanligt att denna typ av plattform har fler säljare än de har programmerare, eftersom de är mycket beroende av en hög tillströmning av kunder.
Historia och framtid
En plattforms historia är viktig. Ju yngre plattform desto mindre funktioner, men möjligheten till flexibilitet är också större. En äldre plattform har fler funktioner men då kostar det oftast mer att göra ändringar eftersom man måste säkerställa att en ny funktion inte påverkar någon annan funktion på ett oväntat sätt. Framtiden för en plattform möjliggörs och begränsas av den teknik man valt. Det är viktigt att se till att den plattform man ämnar välja är nära mittfåran av teknikutvecklingen, annars är risken för marginalisering uppenbar, och det är lättare för en plattform att bli omsprungen. Alltså, så långt som möjligt undvik konstiga databaser eller programmeringsspråk.
Hjälp vid upphandling
Det finns många aktörer som vill hjälpa till vid upphandling, och de flesta av dessa kallar sig oberoende. De hjälper till att välja den bästa plattformen utifrån de premisser som läggs fram för dem. Tyvärr gäller inte detta fullt ut i praktiken, bland annat för att det är väldigt få aktörer som enbart hjälper till vid själva upphandlingen. De flesta har fler tjänster i rockärmen som de gärna vill sälja. Dessutom har nästan alla en stark koppling till en eller flera plattformsleverantörer och får dessutom kickback när de hjälper till att välja ett visst system. Det är inte konstigare än att dessa “oberoende” konsulter då försöker optimera sina intäkter.
Generellt är det bra att ta hjälp vid upphandling, men som marknaden ser ut idag i Norden skall man åtminstone vara medveten om att vid val av en viss aktör som hjälper till vid upphandling, har man oftast redan där valt plattform.
Förstudie/Kravspecifikation
Ett vanligt förfarande är att man listar alla de funktioner man är ute efter i en e-handelslösning och sedan antingen skickar dem till ett antal leverantörer eller matchar dem mot funktionslistor tillhandahållna av leverantörer. Jag har varit med om ett tillfälle då jag svarade på över 900 påståenden och frågor. Det stora problemet är att svaret på frågorna i de flesta fall är “Det beror på…”. Och skall man vara riktigt noggrann kommer förstudien att ta lång tid och kosta nästan lika mycket tid och pengar som att göra en faktiskt implementation av ett system.
Givet dessa premisser, hur skall man då gå tillväga? Det bästa, enligt min erfarenhet, är att fokusera på ett antal viktiga funktioner som man är ute efter och gå igenom dessa i detalj med ett antal leverantörer som man får förtroende för. Jag tror att det är bra att vända lite på processen för att få fram vilka dessa är. Ring referenser först, och då gärna sådana som inte tillhandahållits av leverantören, men som finns på deras kundlista. Och testa support och svarstider så gott det går.
Integrationer och processer
I ett införandeprojekt av en ny plattform (kanske framför allt gällande mellanskiktet och uppåt) finns det vanligtvis två saker som innebär kostnader: integrationer och implementation av önskad design.
Inför ett val av plattform är det bra om man går igenom hur alla processer skall skötas så att man åtminstone har en översiktlig bild av flödena. Det finns skräckexempel där e-handlare tvingas skriva ut fakturaunderlag/leveransbesked ett och ett för att man inte funderat igenom hur processerna bör gå till.
När det är många system inblandade blir denna aktivitet ännu viktigare och man bör tänka över vilken information som behöver föras över t.ex. till ett lagersystem från ett e-handelssystem för att man skall kunna plocka, packa och skicka iväg försändelserna.
Kontrollera också det ingående systemens integrationsgränssnitt. Ibland kan det vara skönt att höra att “vi har gjort integrationer mot Axapta förut”, men problemet är att Axapta version 3 skiljer sig markant från dagens Dynamics Ax när det gäller hur man integrerar.
Design och utseende
Vad gäller implementation av önskad design finns här en stor skillnad mellan mindre plattformar och lite större. De flesta lågprisplattformar har ett antal mallar eller teman man kan välja mellan, och dessa har inte så stor flexibilitet. För de flesta större plattformar gör man tvärtom. Man börjar med design (i många fall framtagen av en reklambyrå) och gör sedan en implementation av den designen på plattformen. Beroende på hur noga man som kund är med hur det skall se ut, kan detta bli en kostsam process.
I förlängningen är det viktigt att säkerställa att det är enkelt att lägga till nya bilder, skapa nya kampanjer och lägga till sidor så att den e-handelsplats man vill skapa upplevs som spännande för besökare. De flesta lite större företag har en “omskyltning” med jämna mellanrum, en tanke som man kan ta till sig oavsett storlek på företag.
Det är önskvärt att e-handelsplattformen har ett bra förhållande mellan regler och flexibilitet. I utgångsläget kan e-handelsleverantören tillhandahålla en blank sida som man själv får fylla med innehåll. Det gör att det blir mycket omständligt att underhålla sidan, och därför har ju alla leverantörer färdigdefinierade funktioner för att t.ex. visa en artikel eller lista en artikelkategori. Men så fort något är fördefinierat innebär det också begränsningar i flexibiliteten.
Det bästa rådet är att surfa runt på en mängd internetbutiker och samla på sig funktioner och lösningar som man tycker om eller som är smart implementerade, och sedan kolla av dessa med leverantörer. För de flesta lite större leverantörer gäller att “allt går”, det är bara en fråga om tid och pengar, och man får prioritera i förhållande till de standardfunktioner som finns. För mindre leverantörer gäller oftast att man får “köpa paketet”, och finns det t.ex. en typ av utcheckningsprocess är det den man måste använda. Är man i uppstartsfasen av sitt e-handelsföretag och startar från scratch är det oftast bra att mycket är fördefinierat så slipper man själv ta ställning till hur man vill ha det.
Mobilt och olika upplösningar
Det är få frågor som diskuteras mer just nu än hur man ska stödja den mobila trafiken. Det finns i stort två, kanske tre val man kan göra. Antingen är designen responsiv eller adaptiv, eller så gör man separata mallar för ett antal olika enheter. Responsiv och adaptiv design löser i stort samma problem med olika upplösningar, med den skillnaden att responsiv design är flytande medan adaptiv design byter det översta lagret i koden vid vissa fördefinierade skärmbredder. Därmed kan man säga att adaptiv design, som kräver mindre kod än responsiv design, är ett mellansteg mellan separata mallar och responsiv design. Använder man separat mall för det mobila (huvudsakligen mobilen) innebär det mer arbete med underhåll varför många hellre väljer responsiv/adaptiv design. Dock kommer det alltid finnas ett inslag av att “tappa kontrollen” när man väljer detta, på ett sätt som man inte gör med separat mobil sida.
Eftersom den mobila trafiken fortfarande (början av 2014) är i kraftig tillväxt är det viktigt att diskutera frågan inför val av plattform. Vilka möjligheter finns i de plattformar som utvärderas och hur svårt är det att få till? Antalet slutförda order är ännu så länge lågt jämfört med surfplattor och desktop, men det ökar hela tiden.
Sökmotoroptimering
Om det är en fråga som nästan alltid är med på listor när en e-handelsplattform skall väljas så är det: “Är plattformen SEO-optimerad?” eller någon variant av denna fråga. Och om det är någon fråga som är meningslös så är det denna. Missförstå mig rätt, jag menar inte att frågan är oviktig, utan bara att det är en fråga som väldigt få leverantörer inte skulle svara ja på. I de flesta fall stämmer detta också. Google (som det ju huvudsakligen gäller) ändrar sina algoritmer efter vad de tycker är rimligt över tid och även företag som enbart sysslar med att optimera sajter har ibland svårt att hänga med fullt ut, vilket innebär att plattformsleverantörerna ligger något steg efter. Men, det som är bra, är att Google har några grundläggande principer som de inte frångår.
Det innebär att man egentligen bara behöver säkerställa några grundläggande hygienkrav i förhållande till SEO, huvudsakligen att det är enkelt att skapa relevant innehåll och att det finns en bra och överskådlig struktur.
Branschanpassning
Jonas Andersson på Forum Affärssystem har sagt att två saker är överskuggande viktigast när man väljer affärssystem och det är inte svårt att översätta till e-handelssystem: “Att det är modernt och branschanpassat”. Att ett system är modernt innebär att det är lättare och generellt billigare att utveckla och anpassa i det, och även att skapa integrationer mot det. Ett system som är branschanpassat kan vara olika viktigt beroende på vilken bransch man anser sig tillhöra och vilken typ av produkter man säljer. Dessutom är det inte oviktigt om du huvudsakligen säljer B2B eller B2C. För t.ex. en grossist i klädbranschen är det viktigt med en bra färg-storlekshantering i matrisform.
Många gånger vinner en leverantör mycket på att skapa anpassningar för branscher i sina system. Vi har sett det i affärssystemsvärlden och det kommer att komma i ännu högre utsträckning bland e-handelssystemen i takt med att e-handeln mognar. De som vågar sticka ut hakan och säga att de inte är till för alla utan har vissa nischer kommer att bli vinnare i framtiden, säkerligen både bland e-handlare och bland leverantörer. Ett system som har många kunder inom en viss bransch har rimligen lättare att ta in en ny kund inom samma bransch så till vida att det blir en kortare startsträcka och därmed lägre kostnader. Dessutom – om leverantören uttryckligen säger sig satsa på just en bransch är det en slags garanti för framtiden.
Internationellt stöd
Att satsa internationellt är måhända inte det första man tänker på när man skall välja plattform. Men har man ett lyckat koncept är det vanligt att man gärna vill kopiera det till nya marknader. Det är rimligt att en plattform har stöd för åtminstone de nordiska länderna, så att det finns en språk-, valuta- och momshantering som inte blir orimligt tung. Finns dessutom stöd för flera leverans- och betalsätt på de olika marknaderna är det bra.
Rapporter/Uppföljning
Alla som sysslar med e-handel vill mäta utfall och förbättra sina lösningar. I början handlar det bara om att få in fler order, men efterhand förfinar man sina mätverktyg. Google Analytics används av de flesta e-handlare och är mycket enkelt och kraftfullt. Och det kan kopplas på vilken plattform som helst varför det i sig inte är någon avskiljare. I övrigt kan det vara bra att få exempel på de rapporter som följer med plattformen för att se att dessa räcker för de behov man har.
Prioriteringar, resurser och leveransförmåga
Innan man bestämt sig för en plattform kan det vara bra att byta några ord om resurser och leveransförmåga. Många företag har ett önskat datum för “Go Live”. Fem månader kan kännas som en evighet beroende på vilken tidshorisont man brukar jobba med, men beroende på en mängd faktorer, inte minst prioriteringar hos den som skall använda systemet, kan det innebära problem. De flesta deadlines som sätts kräver höga prioriteringar hos både leverantör och kund, och ingendera kan agera på egen hand hur mycket vilja och prioriteringar man än ställer med. Man sitter i båten tillsammans och om enbart en ror är resultatet att det snurrar runt, och inte att man kommer framåt.
Införandeprojekt
Diskutera gärna med en leverantör och/eller implementatör hur de har tänkt sig att lägga upp införandeprojektet, och vilka risker och framgångsfaktorer de ser. Vad är det potentiellt som kan fördyra eller försena ett projekt? Uppenbara svar är att man som kund ändrar sig längs med vägen (vilket man alltid gör som kund) eller att man inte prioriterar e-handelsprojektet i tillräckligt hög grad. Därför är det viktigt att diskutera på förhand hur avvikelser från planen skall hanteras. Är det rimligt att det är kunden som skall stå för alla merkostnader? De flesta införandeprojekt har en tids- och därmed en kostnadsuppskattning. Hur mycket avvikelse är acceptabelt? Min erfarenhet är att det är bättre att diskutera detta på förhand även om man som kund kan känna att det innebär att man ger accept till att fördyra något som man redan upplever som “dyrt”.
En annan aspekt som är viktig är de personer som du kommer att få jobba tillsammans med i ett projekt. Begär gärna att få träffa dem så att du känner att du får förtroende för dem och deras kompetens. Det är inte ovanligt att projekt försenas på grund av samarbetssvårigheter och/eller dålig branschkunskap.
Support
Vad händer när vardagen infinner sig och man sitter där och upplever problem med kortbetalningarna? Om du har möjlighet, så testa din leverantörs support innan du bestämmer dig. Hur har de organiserat sig? Vissa leverantörer organiserar sig så att de gynnar dem och deras interna strukturer, medan andra gör det så att det gynnar deras kunder. Ställ frågor om responstid, inte minst när du ringer till nuvarande kunder till leverantören.
Teknik och uppgraderingar
Tekniken är viktig enbart ur några få vinklar. Som kund kan man i stort strunta i vilka kodspråk eller programmeringsfilosofier ens leverantör följer. Dock är det viktigt att kodspråk och tekniker inte är för ovanliga eftersom det innebär en större risk. Ju vanligare ett kodspråk eller en databas är, desto bättre för dig som kund, för det innebär vanligtvis att kostnaderna blir lägre. I övrigt är det viktigt att det är enkelt att extrahera data ur databasen och att man som kund kan göra det själv.
Att det kommer nya uppgraderingar ofta är en viktig parameter eftersom det innebär att leverantören utvecklar och rättar fel i plattformen, och det gagnar dig som kund. Vissa leverantörer uppgraderar alla sina kunder samtidigt medan andra uppgraderar en och en. Båda angreppssätten har sina för- och nackdelar. Det som är viktigt är att det finns ett bra system för att hålla reda på specialanpassningar (om man tillåter sådana) så att dessa inte försvinner i en uppgradering.
Drift av system
Ett system måste ha en driftsmiljö som är stabil och har hög tillgänglighet. Alla duktiga leverantörer lägger ner mycket tid på att underhålla och uppdatera sin driftsmiljö. Önskvärt är att leverantören jobbar mot att skapa redundans och att man testar strömavbrott eller fel på regelbunden basis. Kontrollera gärna att leverantören har lastbalansering på webbservrar samt säkerställ hur snabbt man kan läsa in en backup om något skulle gå fel.
Referenser
Referenser är en av dina viktigaste kunskapskällor inför val av ett system. Alla leverantörer har en eller ett par referenskunder. Tag chansen och kontakta även någon annan som är på kundlistan, men inte förs fram som referens. Chansen är stor att du kommer att känna samma som dem du pratar med när du blivit kund. Referenser är dock tyvärr inte någon silver bullet, eftersom ett kund-leverantörsförhållande, som alla andra förhållanden, har sina ups and downs. I perioder när man som kund är nära en deadline kan man vara mycket stressad och irriterad på sin leverantör beroende på att man själv har stor press på sig. Men, min erfarenhet är att nuvarande kunder används alldeles för lite som vattendelare när man som potentiell kund väljer bland leverantörer och system.
Lokal närvaro/Implementatörer
En del systemleverantörer vill ta ett helhetsansvar och sköta implementering av systemet själva, medan andra har ett nät av återförsäljare och implementatörer. Fördelen med någon som tar helhetsansvar är uppenbar, man kan inte skylla på någon annan när något inte blir som det var tänkt. Fördelen med att ha skilda systemleverantörer och implementatörer är att systemleverantören kan koncentrera sig på nyutveckling och rättning av kod. Behöver man fysiskt sitta på samma ställe som kund och leverantör/implementatör? Geografiskt avstånd underlättar ju inte, men det finns många exempel på när det inte heller har så stor praktisk betydelse. Oavsett hur nära man sitter vill alla undvika restid, vilket oftast går utmärkt via de kommunikationshjälpmedel som finns att använda idag.
Ekonomi
En leverantör som har god ekonomi är inte oviktigt. Plattformsleverantörer med för liten omsättning eller för dåligt resultat bör undvikas om möjligt, vilket har med ren riskbedömning att göra. Dock kan finnas en viss fördel i det att för en liten leverantör blir du en större kund, och det kan vara gynnsamt. I dagens klimat när e-handel ökar med 10-15% på årsbasis bör ju även en plattformsleverantör ligga på motsvarande siffror, vilket i stort sett innebär att den annars tappar marknadsandelar, även om det ibland kan finnas naturliga och acceptabla orsaker till varför en leverantör inte riktigt ökar i takt med marknaden.
Roadmap
Många plattformar är beroende av sina kunder för utvecklingen och mycket styrs av vad kunderna vill ha, men det är också viktigt att det finns en intern utvecklingsplan för framtida funktioner för att en kund skall kunna få en uppfattning åt vilket håll plattformen är på väg, och att den inte bara är ett rö för vinden. En roadmap kommer att vara till för- eller nackdel för dig som potentiell kund. Fråga efter vart man strävar.
Uppsägningstid och avtal
Sista punkten i denna översikt handlar om uppsägningstid och avtal. När man är överens med en leverantör skriver man under ett avtal som reglerar de yttre formerna för samarbetet. Även om ett standardavtal används har du som potentiell kund möjlighet att påverka. Fundera över de formuleringar som står i avtalet och vad de får för konsekvenser för dig. Se också till att du inte har orimligt lång uppsägningstid eller dåliga villkor vid uppsägning. Det signalerar en nervös leverantör och är aldrig ett bra tecken. Generellt är kortare avtalstexter bättre än längre, men se framför allt till att du får med sådant som är viktigt för dig.
Slutsats
Beroende på vilken typ av företag du representerar kommer vissa punkter ovan att vara mer eller mindre viktiga och skall du välja en plattform bland lågprisalternativen är det kanske inte rimligt eller nödvändigt att gå igenom samtliga punkter ovan. Jag har bara försökt lista de punkter som erfarenhetsmässigt har varit viktiga.
Som kanske framgår av denna text handlar valet av e-handelsplattform minst lika mycket om val av projektpartner och implementatör samt hur man lägger upp ett införandeprojekt, som exakt vilka funktioner som finns i en plattform. Mitt råd är att lägga mer, eller åtminstone lika mycket, krut på att utvärdera dina partners än deras system. I förhållande till vad som verkligen är viktigt är det för mycket fokus på plattformen idag. Måste man välja mellan en dålig plattform och bra partner, eller en bra plattform och dålig partner är det förra att föredra. Lyckligtvis behöver man inte göra det valet.
Vad ”rätt ledarskap” innebär för Generation Y
En artikel om varför guldklockan är död och vad ”rätt ledarskap” innebär för Generation Y.
Genom åren har det som vi benämner som ledarskap genomgått en evolution. Det är kanske till och med rättvist att påstå att de senaste åren egentligen varit mer av en revolution på området. Idén om det ”rätta ledarskapet” och dess utveckling har varit parallell med samhällets utveckling. För olika generationer representerar den perfekte ledaren olika saker. Låt oss fundera lite kring hur generation Y ser på chefens uppgift.
Generation Y väller in i arbetslivet från en helt egen planhalva och återigen förändras synen på vad den optimala ledaren har för beteende. När Y-generationen beskriver den perfekte chefen låter det stundtals som att de beskriver en personlig assistent. Det är måhända att raljera, men den auktoritäre klassiska fältmarskalken är långt borta från deras sinnevärld. Efter en uppväxt där de behandlats som jämlikar av beslutsfattarna (föräldrarna) är de blinda för hierarkier och de ser det som självklart att de kan ifrågasätta beslut eller prata med chefens chef ifall de inte upplever sig bli uppmärksammade.
Generation Y vill ha någon de kan tala med när som helst (och inte bara en gång om året på ett stressigt uppföljningssamtal). De söker någon som tillåter kreativ frihet och ger dem mycket flexibilitet avseende arbetstid och arbetsplats. Kanske är det därför som servant leadership och coaching verkar avhandlas i varje ledarskapsbok med självaktning just nu? Vad det gäller idealet om att få guldklockan, så är det ett begrepp som Generation Y inte alls förstår. Det beror på att 70 % av dem tror att de kommer att ha bytt arbetsgivare inom ett år (källa: Yahoo Hotjobs, samt Talent relations 2010).
Rätt ledarskap föder engagemang
Att lyda, det gör människor som har ”ett jobb”. Lydnad är kanske bra men det finns något mycket bättre, något mycket mer åtråvärt. I mina ögon är detta engagemang. Dessbättre är denna åsikt understödd av bland annat Gallup, vilka har påvisat att engagerade medarbetare är en verklig nyckel till framgång (om nu någon betvivlade detta).
Engagerade medarbetare är 43 % mer produktiva och 87 % mindre benägna att lämna ett företag (källa: Hay group). Dessutom finns det övertygande studier som visar att engagerade medarbetare har en betydligt högre motståndskraft mot utmattningsdepressioner.
Jag vet inte om jag behöver statistik för att bevisa en poäng. Den som varit i arbetslivet några år håller kanske med mig om att en engagerad medarbetare är värd minst tre oengagerade? Att förstå och aktivera vad som engagerar varje generation är därför det som är ansatsen med ledarskap så som jag ser det. Det brukar påstås att endast 31 % av de människor som arbetar i en organisation beskriver sig själva som engagerade(1). Det finns ingen verksamhet som inte har medarbetarna som sin främsta resurs. Därför finns det en mycket god anledning att reflektera över generationsperspektivet på ledarskap.
Att leda Generation Y
Det finns massor av intressanta reflektioner att göra kring hur man leder och motiverar en ung generation av digitala entreprenörer. I min bok Generationsanpassat ledarskap nämner jag tio principer som en ledare kan förhålla sig till. Jag tänkte delge en av dessa här. Jag tror envist att en av de kritiska förutsättningar en arbetsgivare kan påverka för att engagera talang och kreativitet, det är de arbetsredskap som erbjuds. Nedan har jag återgivit en princip från boken
Ledarskapsprincip – Social, Digital och Hightech
När jag började arbeta i IT branschen på nittiotalet blev jag bländad. Min arbetsgivare gav mig en mattsvart laptop från IBM och en handdator stor som en övergödd bäver (batteritiden på denna tiden var ungefär 30 sekunder). Därtill kunde jag hämta mail från vilket hotellrum som helst med hjälp av ett analogt telefonjack. Som laktosfri grädde på moset fick jag dessutom en telefon med dual band, vilket innebar att jag kunde ringa med den i både Europa och USA. Bara att få en laptop var på den tiden ett oerhört privilegium och det fanns imponadfaktor i att kasta upp en bärbar dator på tåget (”Ursäkta, jag bara måste skriva lite i affärskritiska dokument på min laptop”). Vid tillfället när jag började arbeta var jag bländad av all IT-kraft som min arbetsgivare försåg mig med eftersom det gav mig möjligheten att vara mer produktiv än vad jag var som privatperson. Jag fick verktyg för att kunna förlänga min förmåga att göra vad som verkligen betyder något i yrkeslivet, nämligen att leverera resultat.
Hur fungerar detta idag, tio år senare?
Tänk dig att du börjar en anställning idag hos en arbetsgivare på ett modernt företag. Du anländer fylld av inspiration en solig måndag och förvånas när du tilldelas ett skrivbord med en beige ordbehandlare. Istället för en trådlös telefon står ett gammalt askgrått bakelitmonster med nummerskiva. Istället för email så har du rörpost. Istället för printers, finns det karbonkopior. Låter konceptet främmande? Låter det som en arbetssituation som vingklipper din produktivitet?
Märkligt nog är det exakt denna bakvända spelplan som yrkeslivet i många fall dukar upp för unga människor.
En genomsnittlig uppkopplad 25-åring av idag har ett digitalt kontaktnät med 500- 800 personer(2). Sociala media kopplar ihop generationer som X och Y med ett nätverk av kompetens där gränsen mellan vän och kollega är försatt ur spel. De flesta unga människor av idag har i privat ägo en mobiltelefon som kan läsa email och ansluta till Internet inom en tidsrymd av tre sekunder. I väskan finns ofta en laptop eller en läsplatta med mobilt bredband och åtkomst till en mediapåse med exempelvis Spotify, Facebook, Linkedin, twitter, Wikipedia, Google, Youtube varsomhelst och närsomhelst. Den moderna människan befinner sig i ett nålsöga av information. Denna närhet till teknik gör att de unga generationerna får en närhet till information som är oöverträffad. Idag är inte nödvändigtvis en individs kompetens det mest relevanta i framgång. Det som är viktigare är styrkan på den samlade kompetensen i enindivids nätverk(3). Vad gör företag för att dra nytta av unga människors kapacitet?
Svaret är tyvärr att oftast sysslar de med en strategi betitlad: ”kväv och förgör”. Företag använder sina intranät för envägskommunikation från ledning till anställda. De bjuder inte in till dialog med de anställda utan signalerar tydligt att de önskar en monolog likt 30-talets undervisning(”vi pratar, ni lyssnar”). Företag stänger av vägen att kontakta de sociala nätverken och ”access denied” lyser ilsket på LCD-skärmarna för den som försöker nå Facebook på lunchrasten. Ett gratis emailkonto hos Google ger 8GB av lagringsutrymme, medan företagsmailen skickar hotfulla påminnelser när den anställde närmar sig den begränsning på 300MB för satts upp för din inkorg. Det tar fem minuter att skapa en arbetsgrupp (ex: Wiki) på Internet, medan det är mer regel än undantag att det tar 2- 4 veckor i ledtid för att få företagets IT-avdelning att skapa en motsvarande funktion på en filserver. Vad händer med kreativitet och inspiration under sådana premisser? För att komma åt företagsrelaterad mail är vi långt ifrån den enkelhet med vilken vi läser vår egen privata mail när som helst, var som helst från vår telefon. Istället handlar det nu om krångliga kodsekvenser som matas in till skenet av någon nummerdosa på ett hotellrum. För första gången i IT-åldern har vi nått en punkt där arbetslivet vingklipper produktivitet för de som tar på sig arbetsstassen. Företags IT ligger numera ofta långt bakom den IT som en privatperson kan gå rätt ut i handeln och köpa. Det är kanske därför som en Generation Y definierar arbete som ”En tidpunkt på dagen när jag tvingas använda gammal teknologi”.
En ledarskapsprincip som är nära förknippad med en så informationsdriven generation som Y, det är att skapa förutsättningarna för att de skall kunna leverera. Detta gör vi genom en fråga:
Princip 3: Hightech
”Vad behöver du för att vara produktiv?”
1) Denna siffra kommer från Gallup och är baserad på en undersökning som spänner över 30 år och 17 miljoner anställda.
2) Pews research center 2010
3) Constant D Sproull 1996
Artikelförfattare Linus Jonkman verksamhetskonsult på Capgemini inom Talent Management
Källa: Denna artikel bygger på information från boken ”Generationsanpassat ledarskap – Från
Pearl Harbor till Pearl Jam” av Linus Jonkman. Den utges av TUK förlag. www.tuk.se
Notis: Linus Jonkman skriver även om generationer, ledarskap och talanghantering på sin blogg
www.linusjonkman.com samt driver Generation Talent som är en diskussionsgrupp på Linkedin.
Marknadsför dig med podcasting
Jag hade aldrig jobbat med ljudproduktion tidigare när Sarah Wittbom kom med förslaget om en lyssnardokumentär – det hade inte Sarah heller. En månad senare hade vi intervjuat Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson – grundarna av Klarna. Vi hade också intevjuat säljchefen och tidigare marknadschefen på Klarna. Tre timmar ljudmaterial, en stim-licens och en många klipp senare var den klar – den första eDokumentären – och aldrig har vi haft så många besökare på sajten.
Det är en liten tröskel att ta sig över, som med allt annat, men vi insåg snabbt att detta är något som borde utgöra en liten del i vår marknadsföring – och jag tror det är något fler borde överväga.
Efter många, många klipp var podcasten om Arne på Posten klar.
Podcasting som marknadsföringskanal
Podcasts är ett utmärkt format för kommunikation, underhållning och marknadsföring på webben och det är framförallt formatet – ljud – som jag tror tilltalar många. En del lyssnar medan de motionerar, andra lyssnar på bussen, tåget eller flyget och en del lyssnar avkopplat från soffan där de kan koppla bort världen för en stund. Ljudformatet är ett betydligt mindre format jämfört med video och det är väldigt enkelt att lägga ljudfilen på telefonen och inte vara beroende av en internetuppkoppling för att lyssna.
Podcasts är det som uteslutande drar mest trafik på vår sajt sedan vi introducerade formatet. Trots att vi har både filmer och artiklar – väljer de flesta att ta del av just våra podcasts.
Den främsta styrkan med podcasts är att det blir personligt. Det genererar en typ av hemsidebesökare eller fans som är svåra att köpa med annonser och traditionell marknadsföring. Det är ett utmärkt exempel på relativt billig ”content marketing”.
Det finns en uppsjö av podcasts där ute, men jag efterlyser fortfarande fler svenska podcasts om just e-handel. Det finns också uppsjö av dålig ljudproduktion bland alla dessa podcasts så det gäller att läsa på lite. Bra ljud gör stor skillnad.
Välj rätt utrustning
Snåla inte med ljudutrustningen. Skaffa ett par rejäla mikrofoner – en till dig och en till den du intervjuar, för de tillfällen då du intervjuar på plats. Framförallt är det viktigt att du själv, som programledare, har en bra mikrofon. Ett headset kan fungera för de som blir intervjuade på distans, via exempelvis Skype, men undvik de headset som är i form av hörsnäckor. De standardsnäckor som kommer med mobiltelefonen är inte att rekommendera. Det blir lätt rasslande ljud när sladdar kommer i rörelse och det är aldrig så att intervjuoffret sitter stilla. Det här gäller även när du använder bordsmikrofoner och stativ, räkna med att den intervjuade kommer att fingra på bordet, på mikrofonen, stöta i bordskanten eller bordsbenet.
När du klipper ditt ljud bör du sitta i en ljudisolerad miljö – gärna med ett par studiomonitorer eller rejäla hörlurar.
Ofta går små oljud att klippa bort eller tona ner, men då gäller det att upptäcka dem först. Till exempel är det svårt att höra små ”puffar” i ljudet på ett par laptophögtalare eller bordshögtalare, men de hörs ofta tydligt på ett par studiomonitorer.
Vad gäller programvara så går till exempel Garageband för Mac utomordentligt bra att använde både för att spela in och klippa podcasts.
Intervjuar du flera personer så behöver du någon form av ljudkort för inspelning med flera mikrofoner, men är du ensam räcker det med en USB-mikrofon.
Musik är ett trevligt inslag som du absolut ska utnyttja. Det ger extra känsla till innehållet och förtydligar samtalsämnena. Men tänk på att du kan behöva en STIM-licens för detta. i eDokumentären skapar vi till exempel ett högre tempo med hjälp av just musik och snabba övergångar.
Puffiltret till vänster visade sig snabbt vara ett måste.
Sarah Wittboms podcasting-tips
Att bygga en historia som är tydlig, enkel och underhållande kan vara en utmaning. Vi jobbar ständigt med att förbättra oss på den punkten men tycker att ju mer vi lär känna personen, företaget och kärnan i berättelsen – desto lättare är det att bygga upp en korrekt bild. Varken jag eller Christopher är förespråkare för att ställa frågor som ställer någon mot väggen. Vi upplever att ju mer bekväma de är med oss när vi kommer, desto mer är de villiga att öppna sig även på känsligare punkter. Vi vill verkligen hitta och skapa rätt bild av det vi berättar och det kräver tid och ett uppriktigt intresse.
Nedan följer några tips i hur du bygger en historia i ljudformat.
1. Förbered dig väl innan själva intervjuerna. Bestäm dig för vad som är mest intressant. Ju mer påläst du är desto mer närvarande kan du vara i det intervjuoffret berättar. Desto lättare kommer också bra följdfrågor.
2. När du inte förstår, be dem förklara ytterligare en gång till med andra ord. Allt kan klippas i efterhand så upprepande frågor behöver man inte bekymra sig för.
3. Be intervjuoffret att inte tänka på ifall de upprepar sig. Då har du möjlighet att klipp ut den versionen som är bäst och tydligast.
4. Låt mikrofonen vara på när frågorna är slut. När intervjuoffret känner sig mer avslappnad brukar de säga det absolut bästa på ett mer kärnfullt sätt och de visar ofta ännu mer personlighet. Alla våra favoritcitat kommer från det som klippts efter att intervjun är över. Dock ska du berätta för den som blivit intervjuad att de precis sa något som du gärna vill ta med i podcasten.
5. Låt den som blir intervjuad lära känna dig kort vid ett par telefonsamtal eller en lunch innan själva intervjun. Låt dem också veta vilka frågor du ska ställa i förväg för absolut bästa resultat. De släpper in dig mer som intervjuare om du ger dem den extra tiden.
6. När du spelat in eller intervjuat någon så lyssna på hela intervjun ett par gånger innan du bestämmer upplägg och hur historien ska byggas.
7. Låt personerna som blivit intervjuade lyssna innan podcasten publiceras. Då har ni riktiga ambassadörer som gör bra reklam för den.
Vår utrustning
- Mikrofoner: Røde Procaster
- Ljudkort: M-Audio Fast Track Ultra
- Studiomonitorer: M-Audio Studiophile AV 40
- Programvara: Garageband (Mac)
- Tillbehör: Puffilter och bordsstativ
- Övrigt: STIM-licens
Vad är eDokumentären?
Syftet med eDokumentären är att hylla företeelsen e-handel med personer, företag och händelser som på något vis har banat väg för e-handeln. Vi tycker att e-handeln har växt och blivit något fantastiskt trots många motgångar. (Därför heter signaturlåten “Thank you for nothing).
Mer om podcasting
Du kan läsa mer om svensk podcasting här:
http://blogg.folkbladet.nu/jmjobring/2012/05/26/podcast-radio-for-alla-alltid/